Nervsystemet

nervsystemets celler gliaceller och nervceller

nervceller= neuron

stödjevävnad för nervceller, finns olika typer gliaceller

(PNS) gliacelltyp som producerar myelin schwann celler

(CNS) gliacelltyp som producerar myelin oligodendrocyter

PNS, fysisk support runt cellkropparna satellitceller

CNS, strukturellt viktiga, tar upp neurotransmittorer astrocyter

CNS, tar upp bakterier och virus microglia

CNS, barriärer i hjärnan ependym cellerna

aktiva, kommunicerar med elektriska signaler neuron

en nervcell som är bipolär har 2 sidor och cellkropp i mitten

en nervcell som är pseudo-unipolär har dendriter i ena änden och axon i den andra

en nervcell som är anaxonal har inga axoner men mycket dendriter

en nervcell som är multipolär har mycket dendriter och mycket grenade axoner

från dendrit → genom axonet → axon terminalen →nästa cell

tar emot signaler dendriter

längs den leds en elektrisk signal till axonterminalen axonet

signalen kommer hit som elektrisk eller kemisk signal axonterminal

vilomembranpotentialen -70mV

den elektriska spänningen mellan den IC och EC miljön hos en cell membranpotentialen(Vm)

kanaler som kan öppnas och stängas reglerade jonkanaler

kanaler som alltid är öppna läckagekanaler

vilomembranpotentialen påverkas av koncentrationsgradienten och elektriska gradienten

" jämviktspotentialen för en jon, är Vm då laddningar och kemiska krafter är lika stora och motsatta på en och samma jon”

det finns en laddningsskillnad mellan in-och utsidan av cellmembranet polariserat cellmembran

Mycket positiva laddningar -> Vm blir mer positiv depolarisering

mycket negativa laddningar -> Vm blir mer negativ hyperpolarisering

små lokala förändringar i Vm, startar hos dendriter graderad potential

axonhalsen, möjliggör att en aktionspotential kan skapas trigger-zone, tröskelvärde -55mV

nervsystemets elektriska signaler graderad potential och aktionspotential

amplituden på signalen i GP kan variera tillskillnad från amplituden på signalen i AP

fler AP kan inte summeras på varandra tillskillnad från GP

hur starkt man än stimulerar cellen går det inte att få en AP absolut refraktärperiod

man akn med riktigt stark kraft få en till AP trots inaktivering relativ refraktärperiod

område mellan myelin sheaths på axonet som bildar områden där ledningen går jättesnabbt och sedan områden där kanalerna kanvara öppna ranviernoder

den plats där en nervcell kontaktar en annan cell synaps

synaps som funkar via gap junctions elektrisk synaps

elektisk synaps finns i (celltyper) gliaceller hjärtceller glatt muskulatur

synaps som funkar via transmittorer kemisk synaps

elektrisk signal förvandlas till kemisk signal i synapsen

jonkanals baserade receptorer är snabba

G-protein kopplade receptorer är långsamma

en signal delas upp i flera signaler divergens

flera signaler går ihop till en konvergens

flera GP som summeras och tillsammans kommer över tröskelvärdet vilket skapar en AP excitatorisk graderad potential

inhiberar GP så att ingen AP bildas inhiberande graderad potential

flera GP snabbt efter varandra som skapar AP Temporal summering

hård hjärnhinna Dura mater

mjuk hjärnhinna Pia mater

barriär som skyddar CNS från kemisk påverkan Blod hjärnbarriären

leder signaler mellan hjärnan och perifera organ ryggmärgen

varför är ryggraden inte ett helt rör? motorisk funktion

hjärnsubstans som består av fett Vit substans

hjärnsubstans som består av cellkropparna grå substans

omkopplingscentrum nära cerebellum pons

reglerar icke viljestyrda funktioner hjärnstammen

mellanhjärnans delar talamus, hypotalamus, hypofysen, tallkottkörteln

centrum för hormoner (hormonfrisättning) hypofysen

lober i stora hjärnan frontallob, parietallob, occipitallob, temporallob

(lob) mkt motorinformation frontallob

(lob) med syncentrum occipitallob

(lob) känsel parietallob

(lob) ljud och lukt temporallob

(limbiska systemet) involverad i känslor Gurys cinguli

(limbiska systemet) minne och inlärning Hippocampus

(limbiska systemet) känslor och minne Amygdala

PNS delas upp i autonoma och somatiska nervsystemet

högre funktioner (hjärnan) limbiska systemet

(ANS) styr över fight or flight sympatiska nervsystemet

(ANS) "styr" över vila parasympatiska nervsystemet

ganglier i mittdelen av ryggraden sympatikus

ganglier övre och undre delen av ryggraden parasympatikus

styr kroppens viljestyrda muskler Somatiska nervsystemet

nervsystem består av hjärnan och ryggmärgen Centrala nervsystemet

nervsystem som består av nerverna Perifera nervsystemet

kroppens självstyrande nervsystem autonoma nervsystemet

Click

Type

Listen

Games

Print