Neurologi

All None Save

• Beskriv cellkroppen. Nervcellens centrum, där cellkärnan finns. Den styr allt som händer i cellen.
• Beskriv dendriter. Små grenar som tar emot signaler från andra nervceller.
• Beskriv axon. En lång tråd som leder signalen vidare från cellkroppen till nästa cell.
• Beskriv myelinskida. Ett fettlager som isolerar axonet så att signalen går snabbare.
• Beskriv synaps. Den kontaktpunkt där en nervcell (neuron) överför en signal till en annan cell.
• Beskriv schavanncell. Omsluter ett axon.
• Beskriv ranviers noder. De gör att nervimpulser kan hoppa från nod till nod i stället för att färdas långsamt längs hela axonen. Denna process kallas saltatorisk fortledning, och den gör att signalen går mycket snabbare.
• Beskriv MS orsaksmekanismer. MS är en autoimmun sjukdom. Det innebär att kroppen uppfattar myelinet som främmande vävnad, vilken ska bekämpas. Man vet inte varför det kan uppstå en sådan felprogrammering, men det finns teorier om att den kan sättas igång av virus. Man har funnit att personer med en viss typ av vävnad har en ökad risk för att insjukna i MS. Vävnadstypen är vanlig hos nordbor. Sjukdomen visar sig ofta i 20-40-årsåldern.
• Beskriv MS symtombild. Det finns olika förlopp som MS kan visa sig. De flesta har en form av sjukdomen där besvären kommer i skov. Skovet uppkommer av en akut inflammation i myelinet någonstans i nervsystemet. När inflammationen lagt sig minskar besvären, men kan ha lämnat ett ärr. Denna skadan kan byggas på vid senare skov. Sjukdomen kommer smygande med allmänna symtom som trötthet och muskelsvaghet. Hos en del är en synnervsinflammation det första symtomet. Mer än hälften av alla MS-sjuka har haft ögonbesvär vid ett eller flera tillfällen. Symtomen varierar och det beror på vilka delar av centrala nervsystemet som drabbas och hur aggressiv sjukdomen är. Vanliga symtom är: balansrubbningar svårighet att samordna rörelser stickningar och domningar nedsatt känsel synbesvär svårighet att kontrollera urinblåsans tömning spastiska (krampartade och ryckiga) förlamningar skakningar och darrningar, ofta så kallade intentionstremor Intentionstremor = skakningar som börjar och blir kraftiga när man vill göra något speciellt (skriva, hålla en kopp) psykiska besvär (humörssvängningar, koncentrations- och minnesstörningar)
• Ge exempel på sju viktiga signalsubstanser i nervsystemet. Dopamin, acetylkolin, serotonin, histamin, adrenalin, GABA och glutamat.
• Beskriv dopaminets verkningsmekanismer. Motivation, motorik, inlärning. Det är substansen som är vår inre kraft. Substansen som får oss att känna glädje när vi lyckas med något oavsett storlek på vårt lyckande. Vi känner en form av belöning när dopaminet frisläpps och ger oss en vilja att fortsätta. Dopaminet kan också vara en fälla för oss, den fungerar som kroppens sug efter snabba kickar. Det gör att vi lätt kan fastna i ett beroende så som shopping, spel eller annat som kan trigga vårt belöningssystem.
• Beskriv acetykolinets verkningsmekanismer. Neuromuskulära synapser parasympatisk. Viktig för hjärnans funktioner som minne och koncentration, och för att signalera från nerver till muskler. Det spelar en central roll i det parasympatiska nervsystemet och bidrar till funktioner som att sänka hjärtfrekvensen.
• Beskriv serotoninets verkningsmekanism. Stämningsläge, humör, aptit. Det funkar som kroppens broms och håller oss på rätt bana. Substansen är ett centrum för vårt känsloliv - från tillfredsställande och lugn till sömn, aptit och vår självkänsla. Med brist på serotonin kan det leda till ångest och depression. Det går att påverka våra nivåer av serotonin med hjälp av relationer, god sömn, solljus och motion.
• Beskriv histaminets verkningsmekanismer. Immunförsvaret. Fungerar som ett varnings- och regleringsämne i kroppen. När något onormalt händer i kroppen som till exempel ett virus så släpper kroppen ut histamin för att få en reaktion. Det hjälper till att vidga blodkärl, ökar kärlens genomsläpplighet, retar nerver, påverkar luftvägarna och påverkar magsäcken. Sammanfattningsvis kan man säga att det hjälper kroppen att försvara sig mot infektioner och startar läkning vid skador.
• Beskriv adrenalinets verkningsmekanismer. Stress. Ett av binjuremärgens hormon som fungerar som transmittorsubstans i det autonoma nervsystemet. Vid stressituationer såsom smärta, ångest och fara ökar hormonkoncentrationen kraftigt och då även produktionen av adrenalin. Adrenalin ökar hjärtverksamheten, höjer blodtrycket och vidgar luftrören.
• Beskriv GABAs verkningsmekanismer. Ångestdämpande, muskelavslappnande. GABA (gamma-aminosmörsyra) är kroppens viktigaste hämmande signalsubstans i det centrala nervsystemet, vilket innebär att den lugnar nervsystemets aktivitet genom att bromsa nervimpulser mellan nervceller. Dess funktion är att motverka överstimulering, vilket leder till en känsla av lugn, minskad stress och ångest samt bidrar till god sömn och återhämtning.
• Beskriv glutamatets verkningsmekanismer. Minne, inlärning. Glutamat är den vanligaste excitatoriska signalsubstansen i hjärnan och är livsnödvändig för kognition, minne, inlärning och allmän hjärnfunktion. Dess funktion är att sända excitatoriska (aktiverande) signaler mellan nervceller genom att binda till receptorer och tillåta inflöde av kalciumjoner, vilket stimulerar mottagarcellen.
• Vad är Parkinsons sjukdom? Ett tillstånd med långsamt tilltagande muskelstelhet och typiska darrningar. För att våra rörelser ska bli väl avvägda krävs att det i nervsystemet finns två signalsubstanser, dopamin och acetylkolin.
• Beskriv Parkinsons sjukdoms orsaksmekanismer. Orsaken är okänd. Man har sett att under sjukdomsförloppet uppstår en minskning av nervceller i främst hjärnstammens övre del som kallas för substantia nigra. Där dör celler som producerar dopamin. Dopaminet behövs för att kontrollera de nervsignaler som styr kroppens rörelser. Ibland uppträder sjukdomen som en följd av hjärnhinneinflammation, skallskador eller tungmetallförgiftning. De typiska symtomen vid Parkinsons sjukdom kallas parkinsonism. De parkinsonliknande symtomen kan uppstå som en biverkan till neuroleptica (läkemedel vid vissa psykiska sjukdomar). Symtomen beror då att läkemedlet blockerar dopaminkänsliga receptorer i nervcellerna. Symtomen försvinner om dosen minskas eller slutar tas.
• Beskriv Parikinsons sjukdom symtombild. Symtomen kommer smygande. Man brukar tala om Parkinsontriaden som består av hypokinesi (rörelsehämning), rigiditet (stelhet) och tremor (darrningar). Hypokinesi Yttrar sig som en onormal långsamhet i rörelser och svårigheter att komma igång. När en rörelse är igång är den svår att hejda, gången blir hasande, kroppsställningen blir framåtlutad, fingrarnas rörelser blir klumpiga och talet blir svagt. Rigiditet En särskild muskelspänning med stelhet som kan förstärka hypokinesin. Muskelstelheten kan märkas som ett “kugghjulsfenomen”, om man försöker räta ut en böjd arm känns ett tydligt motstånd som hakar upp rörelsen. Tremor Tremor är mest uttalad i händerna, varvid tumme och pekfinger rör sig mot varandra (pillertrillartremor). Till en början förekommer skakningarna bara vid vila. De kan helt upphöra vid rörelse. Skakningarna blir värre av stress och upprördhet.
• Beskriv de två hjärnhalvornas specialiserade funktioner. Hos de allra flesta människor så kontrollerar vänstra hjärnhalvan i allmänhet det språkliga (läs-, tal- och skrivförmåga), språklig nyinlärning och logiskt tänkande. Medan den högra kontrollerar vår kreativitet och intuition, rumsuppfattning, helhet, musikaliska och konstnärliga färdigheter. Vi använder båda våra hjärnhalvor men för att kunna processa lite olika aspekter av kommunikationen. Hjärnan fungerar fördelat, det betyder att stora delar av hjärnan är aktiva. Alltså så gör de olika halvorna mycket för sig men det är kommunikationen mellan dem som gör det fungerande. Höger står för färg, form och fantasi medan vänster står för ord, tal och skrift.
• Stroke. Beskriv orsaksmekanismer. Skador kan uppkomma av två orsaker: dels genom blodpropp, som ger en hjärninfarkt och dels genom blödning. Hjärnblödning (Hemorraghia cerebri) Ca 20 % av all stroke beror på hjärnblödning. Ofta kommer blödningen efter en längre tid med högt blodtryck. Blödningen kan också uppstå av att en medfödd missbildning i en blodkärlsvägg plötsligt brister, aneurysm (aneurysm = pulsåderbråck). Insjuknandet kommer som en blixt från klar himmel, ett slaganfall. Det ger en plötslig våldsam huvudvärk och i många fall direkt medvetslöshet. Hjärtinfarkt Vanligaste orsaken är att en blodpropp hindrar blodförsörjningen till ett område i hjärnan. När det området blir utan syre dör cellerna och en hjärninfarkt har uppstått. I vissa fall har proppen (=klump koagulerat blod) utvecklats i ett förträngt blodkärl i hjärnan (trombosis cerebri). Det är vanligare att proppen har bildats i förkalkade halspulsådror eller i hjärtat tex vid förmaksflimmer. När en sådan propp lossnar följer den med blodströmmen och fastnar i ett av hjärnans blodkärl (embolia cerebri). En sådan tillfälligt försämrad cirkulation kan ge symtom som yrsel och kraftlöshet i ena sidan och eventuellt lite sluddrigt tal. Om symtomen går över inom tjugofyra timmar kallar man det för en transistorisk ischemisk attack (TIA). Kvarstår symtomen längre tid har en hjärninfarkt uppstått.
• Stroke beskriv symtombilden. En stroke kan ge många skiftande symtom beroende på vilka delar i hjärnan som har skadats. Man känner igen en stroke genom att tänka AKUT (Ansikte, Kroppsfunktion, Uttal, Tid). Kan personen le? Lyfta båda armarna? Säga en enkel mening som “solen skiner idag”? De vanligaste symtomen i samband med insjuknandet är huvudvärk, yrsel, illamående och kräkning. Följande specifika symtom tyder på hjärnskada: Hemiplegi - halvsidig förlamning med känselbortfall i ena sidan.Ena mungipan kan hänga. Afasi - svårigheter att tala eller förstå tal. Neglect - den sjuke registrerar inte den sjuka sidan och agerar som om den inte fanns. Hemianopsi - betyder att halva synfältet är borta.
• Namnge hjärnans olika delar. Skallbenet, hjärnhinnor, storhjärnan, hypotalamus, hypofysen, hjärnstammen, förlängda märgen, hjärnbalken, ventriklar, lillhjärnan, hjärn-ryggmärgsvätska och ryggmärgen.
• Beskriv hjärnbalkens funktion. Hjärnbalken består av en tjock bunt nervfibrer som förbinder höger och vänster hjärnhalva i storhjärnan. De olika halvorna har delvis olika specialiseringar, det är då hjärnbalken fungerar som en kommunikationsbrygga mellan höger och vänster halva för att de ska kunna samarbeta effektivt.
• Beskriv lillhjärnans funktion. Lillhjärnan sitter i bakre delen av ditt huvud, innanför nackbenet. Lillhjärnan är till exempel viktig för balansen. Den är också viktig för att reglera både medvetna och omedvetna rörelser. Lillhjärnan styr inte själva rörelserna men den tar emot information om kroppens läge och rörelser. Sedan samordnar lillhjärnan den informationen med de signaler om viljestyrda rörelser som kommer från storhjärnan. Detta gör att dina rörelser anpassas efter den omgivning du befinner dig i. Det gör att du rör dig på olika sätt när du till exempel går på halt underlag, ojämn mark, eller i en brant backe.
• Beskriv hjärnstammens funktion. Hjärnstammen sträcker sig från undersidan av storhjärnan ner genom nackhålet och övergår sedan i ryggmärgen. Den nedersta delen av hjärnstammen kallas förlängda märgen. Förlängda märgen innehåller vit substans (nervbanor) som i sin tur innehåller kärnor med grå substans (nervceller). Hjärnstammen tar emot information från kroppens signaler och skickar dem vidare till hjärnbarken. Hjärnstammens övre del innehåller kärnor med nervceller som kallas thalamus. Området under den kallas för hypothalamus och har direkt kontakt med hypofysen.
• Beskriv ryggmärgens funktion. Ryggmärgen är cirka 1 – 1,5 cm tjock. Ryggmärgen har hand om enklare uppgifter där hjärnan inte är inkopplad, till exempel reflexer. Detta äger rum specifikt i den grå substansen i ryggmärgen och den vita substansen skickar ut signaler till kroppen. Alla signaler når alltså inte hela vägen upp till hjärnan utan stannar i ryggmärgen. Ryggmärgen funkar även som en brygga mellan nerverna i resten av kroppen och hjärnan, eftersom allt går igenom ryggmärgen för att sedan ta sig till hjärnan. Tre exempel på ryggmärgsnerver är ischiasnerven, medianusnerven och ulnarisnerven. Ischiasnerven är den som går från ryggen ner till låren och sedan ut till tårna. Medianusnerven går från ryggmärgen ut till händerna ända ut till fingerspetsarna. Ulnarisnerven går från ryggmärgen ut till flera olika mindre muskler i kroppen, bland annat ut till vissa delar av armen.
• Beskriv talamus funktion. Omkopplingsstation för uppåtstigande impulser från ryggmärgen och hjärnstammen till hjärnbarken.
• Beskriv hypotalamus funktion. Tar emot information om hormonbalansen i kroppen och styr hormonproduktionen i hypofysen.
• Beskriv hypofysens funktion. Styr hormonproduktionen i övriga endokrina körtlar. Hjärnstammen styr delar av kroppens hormonsystem, andningen, hjärtslagen, kroppstemperaturen, ämnesomsättningen och din vakenhet. Tillsammans med hypotalamus styr hjärnstammen även blodtryck och puls. Från hjärnstammen styrs också reflexer som att svälja och nysa.
• Epilepsi. Beskriv orsaksmekanismer. Oftast kan man inte hitta någon orsak till att epilepsi uppkommer. Det är inte ovanligt att anfall uppkommer som en följd av skador på hjärnan, tex efter en propp eller blödning, skallskador, tumörer eller förgiftningstillstånd. Oprovocerade anfall kan komma under helt vanliga förhållanden. Provocerade anfall menas att det är yttre omständigheter som utlöser anfallet. Det kan vara stress, psykisk eller fysisk anspänning, oregelbunden livsföring eller alkoholintag. Slarv med medicineringen kan utlösa anfall.
• Epilepsi. Beskriv symtombilden. Anfallen yttrar sig på olika sätt, beroende på vilka delar av hjärnan som omfattas av den onormala elektriska aktiviteten. Anfallen delas in i generaliserade anfall (omfattar aktivitet i hela hjärnan) och fokala anfall (som startar från ett begränsat område i hjärnan). Generaliserade anfall Abscens är en lindrig grad av anfall som visar sig som en stunds frånvaro. Det innebär att personen förlorar kontakten med omvärlden för en kort stund. Personen är själv inte medveten om avbrottet. Toniskt-kloniskt anfall (grand mal - det stora anfallet) kan komma helt utan förvarning. Många har dock en känning av att anfallet är på väg och hinner lägga sig ned. Anfallet innebär att personen förlorar medvetandet och faller ihop. Efter någon sekund börjar kramperna. Kroppen blir stel, armarna sträcks ut och huvudet böjs bakåt i en kraftig ihållande muskelspänning. Tonisk kramp. Därefter kommer de ryckiga, kloniska kramperna som skakar hela kroppen. Eftersom bröstkorgen också omfattas av krampen uppstår syrebrist och hudfärgen blir blåaktig. Det är vanligt att urinblåsan töms och ibland även tarmen. Kramperna varar sällan mer än 1-2 minuter och följs av en djup sömn. Fokala anfall Delas in i anfall som inte påverkar medvetandet och anfall som påverkar medvetandet. Symtomen visar sig på olika sätt beroende på vilken del av hjärnan som är påverkad. Anfallen kan visa sig med ryckningar i en arm, i ett ben, i ansiktet eller som stickningar och domningar i en kroppsdel. Vid rubbningar i medvetandet är personen frånvarande och man kan inte få kontakt med hen. Anfallet kan uppstå som hallucinationer, humörförändringar, omotiverade rörelser, upprepning av ord. Vara ca en halv till några minuter.
• Beskriv storhjärnans funktioner utifrån pannlobens anatomi. I pannloben så styrs omdöme, inlevelse, hörsel och där finns även vårt talcentrum (Brocas area). Här finns även centrum för viljestyrda muskelrörelser. Här finns även funktioner för planering, problemlösning, motivation, sociala beteenden, impulskontroll, uppmärksamhet, beslutsfattande och mer. Allt detta görs i frontalloben eller så kallade pannloben.
• Beskriv storhjärnans funktioner utifrån hjässlobens anatomi. I hjässloben finns bland annat vårt känselcentrum och smakcentrum. Här samordnas känsel, syn och hörsel. Här finns förmågan att känna in fysisk smärta och att känna av temperatur. Här finns även förmågan att skriva och räkna.
• Beskriv storhjärnans funktioner utifrån nacklobens anatomi. I nackloben finns bland annat vårt syncentrum, här finns funktionen att analysera mönster, färger och minnen av visuell form.
• Beskriv storhjärnans funktioner utifrån tinninglobens anatomi. I tinningloben finns vårt hörselcentrum. Förmågan att förstå olika ljudfrekvenser finns här. Men även minnen i form av ljud. Här finns även aggression, luktcentrum men även förståelsen av språk (Wernickes area).
• Demenssjukdomar. Beskriv orsaksmekanismer. Vissa demenstillstånd beror på tillbakabildning och förlust av hjärnceller. I andra fall kan en demenssjukdom orsakas av att små blodproppar har fastnat i hjärnans blodkärl. Tillståndet brukar kallas blodkärlsdemens eller multiinfarktdemens (MID). Lewy Body sjukdom (LBD) orsakas av att små proteinansamlingar hindrar impulsöverföringen mellan nervcellerna. Demensliknande symtom kan också uppkomma som en följd av andra sjukdomar tex infektioner i hjärnan, missbruk, hjärntumörer, bristtillstånd eller depressioner. Det kallas för sekundär demens eller pseudodemens.
• Demenssjukdomar. Beskriv symtombild. Minnet försämras. Till en början infinner sig en alltmer tilltagande glömska för det som hänt nära i tiden. Inlärningsförmågan blir sämre. Långtidsminnet lever länge så personen vill gärna uppehålla sig vid sådant som hänt längre tillbaka i tiden. I svåra fall kan nutiden bli alltmer skrämmande. Orientering i tid och rum och förmågan att känna igen personer försämras. Så småningom visar personer med demens allt fler avvikelser från sin tidigare personlighet med försämrat omdöme och känslomässig avtrubbning. Förvirring, depression, ångest och sömnstörningar blir ofta följden av att inte ha kontroll över sin situation.
• Vad är det autonoma nervsystemet? Det autonoma nervsystemet är det system som vi inte kan kontrollera, det är bland annat vår andning och hjärtslag. Detta styrs från ryggmärgen.
• Beskriv det sympatiska nervsystemets funktioner? Det sympatiska nervsystemet aktiveras vid fara, det gör oss beredda att fly eller att slåss. Pulsen går upp, hjärtat slår snabbare och adrenalinet pumpar. Pupillerna förstoras och man kan märka att man blir torrare i munnen. Du svettas mer och luftrören vidgas så att det går lättare att andas. Blodflödet till musklerna ökar, medan det minskar till hud och inälvor.
• Beskriv det parasympatiska nervsystemets funktioner? Det parasympatiska systemet är det motsatta. När vi är lugna och i ro aktiveras det. Kroppen fokuserar till exempel mer på matsmältning och det är ett mindre flöde av adrenalin. Pulsen går ner och hjärtat slår långsammare och pupillerna blir mindre och mängden saliv i munnen ökar.
• Vad är skillnaden mellan en motorisk och en sensorisk nervcell? En motorisk nervcell skickar ut signaler från hjärnan till kroppen. Dessa celler styr de rörelser som vi kan styra med viljan, alltså det som vi medvetet har kontroll över. Sensoriska nervceller tar emot informationen från kroppens sinnen och gör om det till en kemisk substans som skickas till hjärnan och analyserar det. Till exempel att vi ser eller hör något som detta görs om till en kemisk substans och skickas till hjärnan. Alltså är det motoriska nervceller som skickar signal ut från hjärnan efferent till musklerna och säger till vad musklerna ska göra och sensoriska nervceller skickar information eller input genom sinnena till hjärnan.
• ALS. Beskriv orsaksmekanismer. Man vet inte vad som orsakar ALS.
• ALS. Beskriv symtombild. Symtomen kommer smygande med nedsatt muskelkraft i armar och ben. Så småningom försvagas alla muskler, vilket bla ger talsvårigheter och svårigheter att svälja. Sjukdomen påverkar inte syn, hörsel, smak och känsel, inte heller de intellektuella funktionerna. Kontroll av blås- och tarmfunktioner bevaras länge.
• Vad är ALS (amyotrofisk lateralskleros)? ALS är en sjukdom som bryter ner och förstör de nervceller som styr muskulaturen. Sjukdomen visar sig oftast i 40-70-årsåldern och de flesta är män.
• Vad innebär demenssjukdomar? Kognitiva sjukdomar är en beteckning för olika former av psykisk nivåsänkning.
• Vad innebär stroke? Gemensam beteckning för de skador som orsakats av proppar eller blödningar i hjärnan.
• Vad innebär epilepsi? Epilepsi är ingen sjukdom utan ett symtom på förändringar i hjärnan. Krampanfallen uppstår genom att onormala elektriska impulser uppkommer och sprids över ett område i hjärnan.

All None Save