NO- Europas sista vildmark

All None Save

• Ett område där vissa växter växer. I fjällen finns det flera sådana. Ju högre upp på fjället man kommer desto kallare blir det, vilket påverkar vilka växter som växer där. Det finns tex. fjällnära barrskog, fjällbjörkskog, kalfjället, myren och glaciären. växtzon
• Snö som aldrig smälter. glaciär
• Visar vem som äter vem i naturen, som en stege av mat. näringskedja
• Är ett skyddat område i naturen, här får man t.ex. inte avverka skogen och man får inte bygga hus. naturreservat
• En växtzon ovanför trädgränsen på fjället. Där växer det låga växter och lavar. kalfjäll
• En våtmark med höga grästuvor och enstaka träd. Här växer t.ex. polarull, hjortron och tranbär. Här trivs många insekter t.ex. myggor. myr
• Här är jordlagret tjockt och kan hålla kvar vatten i marken. Här växer t.ex. gul smörboll, blå stormhatt och blålila midsommarblomster. Här trivs många insekter och flyttfåglar. fjälläng
• Den här växtzonen ligger långt ner på fjället, jordlagret är tjockt och här växer bland annat gran. fjällnära barrskog
• Den här växtzonen ligger högre upp på fjället, jordlagret är tunt. De björkar som växer här är låga och knotiga. De tål vind och tung snö bra. fjällbjörkskog
• Ett ord som berättar hur en växt eller djur ändrat sig efter klimat och andra förutsättningar för att överleva. anpassning
• Ovanför denna gräns växer inte träd idag, om det blir varmare klimat kan gränsen flyttas högre upp på fjället (då blir det mindre kalfjäll). trädgräns
• Så kallar man det som finns naturligt runt omkring oss, utan människans inblandning. Det kan t.ex. vara skog (till ved och bygge), malm (som man bryter från gruvor) och vacker natur (som ger oss möjlighet att vandra, åka skidor, jaga, fiska och plocka bär). naturtillgångar
• Så kallas den första delen av en näringskedja, är alltid en växt. producent
• Så kallas den andra delen av en näringskedja, är oftast en växtätare. konsument
• Så kallas den sista delen av en näringskedja, är oftast ett rovdjur. toppkonsument

All None Save