Retorik B2 begrepp 2024

Standardisering Den huvudsakliga skillnaden mellan en populär sång och en standard- eller seriös sång [...] är att ett populärt styckes melodi och text är konstruerade inom ett bestämt mönster eller strukturell form, medan i ett standardstycke dikten, eller texten, inte har några strukturella begränsningar, och musiken är fri att tolka ordens mening och känsla utan att följa något givet mönster eller form.

massproduktionstekniken att de stora skivbolagen skicka ut hit-listor med en och samma melodi som nöter sönder människans hjärnor till ett icke medveteande så att de blir blinda följeslagare till de högre makterna eftersom de inte längre kan höra skillnad på autencitet- då den är borta över huvuvdtaget. massproduktionstekniken förintade konstens sanningspotenial.

Populärmusik ingår alltid inom ett rytmiskt tema. Denna sorts musik är melodier och texter är ofta utbytbara med varandra. Olika genrer har olika rytm, men alla genrer har olika karaktärstema. Blues, swing och rock har alla teman om ensamhet, kärlek osv. Seriös musik: Varje detaljs musikaliska mening härstammar från styckets konkreta totalitet, vilken i sin tur består i den levande relationen mellan detaljerna och aldrig i enbart ett påtvingande av ett musikaliskt schema.

Semiotik Studien av teckenbegrepp och deras betydelse.

Betecknande/Signifikat: Detta hänvisar till det begrepp eller den idé som är knuten till eller representerad av den signifikanta formen. Med andra ord är signifikatet själva betydelsen av ordet eller symbolen. I fallet med ordet "cat" är signifikatet själva djuret, katten.

Betecknade/Signifikant: Detta begrepp refererar till den akustiska eller visuella representationen av ett ord eller en symbol, det vill säga ljudet eller bokstäverna som utgör ett ord. Till exempel, i ordet "cat" är "c", "a" och "t" de signifikanta elementen.

Alienation Arbetet i det kapitalistiska samhället blir främmande från deras eget arbete, då man lägger mer fokus på själva arbetet de utför och minskar medvetenadet varför arbeterare utför själva arbetet. Anledningen varför är för att arbetet i sig organiseras på ett sådant sätt som minskar och separerar kontrollenmellan arbetarna och produktionsmedlen- detta leder slutligen till en känsla av isolering och minskning av självständighet som en individ eller en arbetargrupp.

Den tyska ideologin: kritik mot den idealistiska filosofin i Tyskland som de anser har skapat ett försvaat medvetande hos befolkningen och att man blint följer samhällets produktioner som försvarar den problematiska samhällsordningen.

Ideologi Ideér och trosuppfattningar som formar och rättfärdigar samhällets sociala oc ekonomiska strukturer. Filosofiska, religiösa, moraliska och systematiska lärdomar på hur man genom dessa aspekter en specifik klass ser och speglar sig själva.

Historiematerialism [...] och hans efterföljares syn på samhällets uppläggande förhållanden genom historien. Allmänt innebär den att ett samhälles allmänna karaktär bestäms av det sätt på vilket människor förvärvar sina livsförnödenheter. I denna materiella produktion intar de olika positioner som ägande, övervakande

Pseudoinduvidualitet Genom den massproducerade och standardiserade kulruindustin och kataktäriserade musikgenrer så skapas den en inbillning av induviduallitete hos varje musiklyssnare. Han menar att trots varje olika lyssnare inom varje genre så är alla teman i dess olika genrer samma utgångspunkt och är bestående av standardliserade musiken likformiga. Genrerna är olika, men eftersom teman är generaliserande och standarliserade så skapas det en illusiin av induvidualitete som inte är verklig.

Anonymitet : Personerna som lyssnar på den massproducerade musiken. Bakom kulisserna finns det anonyma kompositörer, producenter och marknadsförare som är det största avgörande för musikens frmgång. Konsumenterna är passiva motatagre som tar emot allting de får tag i, vilket skapar en omöjlighet att påverka eller deltagandet av den musikskapande kulturen.

Kulturindustrin [...] förklarar den moderna kulturindustrin under detta namn för att beskriva massprodutionen av den moderna massproduktionen som en komersiell mekaniskm än budskap som faktiskt är njutbara och autentiska.

Ariträrhet baserad på sociala konventioner eller överenkommelse mellan människor.

Kulturindustrin massprodutionen av den moderna massproduktionen som en komersiell mekaniskm än budskap som faktiskt är njutbara och autentiska

massproduktionstekniken standardiserade verk massproduceras som förintar konstens sannignspotenial

Pseudoinduvidualitet en inbillning av individualitet hos varje musiklyssnare.

Anonymitet Adorno: anonyma kompositörer, producenter och marknadsförare som är det största avgörande för musikens frmgång. Konsumenterna är passiva motatagre som tar emot allting de får tag i, vilket skapar en omöjlighet att påverka eller deltagandet av den musikskapande kulturen.

Plugging moderna musikproduktionen matar publiken med och samma melodi/text

yttranden Austin: uttalanden som beskriver en faktiskt eller påstådd situation

handlingar Austin: uttalanden som utför en handling genom att säga dem, t.ex. löften, hot, dömanden

tillståndsuttryck Austin: uttalanden som uttrycker talarens känslor, åsikter eller inställning

Vissa talhandlingar Austin: löften och påståenden, kav vara sanna eller falska beroende på om de översensstämmer med verkligheten

Andra talhandlingar Austin: rätt person/instution utnämner utföranden på rätt sätt

Viljans makt Nietzsche: en grundläggande kraft som styr mäsnkligt beteende och skapande, sanningen skapas för att vi vill ha den.

Perspektivism Nietzche: Sanningen är egentligen subjektiv och är grundad på individens egna perspektiv och erfarenheter

Viljan TILL makt Nietzche: människans manifestation om de olika aspekterna i mänskligt liv och förverkligandet av ett eget inflytande på andra än objektiva faktorn som politisk makt

Illusion Nietzche: det är från början något subjektvt och indivuduellt, som endast genom inflytande blivit en objektivt och selektivt en norm.

Postmodernism enligt Svennugnsson ljd av av förstårelse inom de dominerande strukturer kring hierarkier som exempelvis legitimerade ojämlikheter och förtryck.

Konceptuella metaforer L&J: används för att förstå eller beskriva abstrakta eller komplexa idéer genom att jämföra dem med mer konkreta eller fysiska fenomen.

Kroppsliga metaforer L&J: metaforer som bygger på erfarenhet [upp= bra, ner= dåligt]

Orientationsmetaforer L&J: används vid rumsorientering för att beskriva abstrakta koncept, [framåt är framåt/bort är bort]

Ontologiska metaforer L&J: Man använder sig av sak-världs analogi för att förstå abstrakta koncept [“argument är krig” = diskussioner och debatter eftersom man skyddar sin ståndpunkt och attackerar sin motståndare]

Metaforer som strukturerar vårt tänkande L&J: inte endast språkliga uttryck, metaforer lär oss ett sätt att tänka [Ifall argument är krig så tänker man på ett mer passivt/defensivt sätt. Om man skulle säga att argument är en dialog så skulle man komma in med ett lugnare tankesätt och inte vara lika passiv]

Oidipuskomplex Freud: Män som imiterar sin pappa för att man ska vara tillräckligt bra för att vara tillsammans med sin mamma.

Psykoanalys Freud: teori om människans psyke och en terapuetisk behandlingmetod

Världsåskådning samling av övertygelser, värderingar och föreställningar som formar en persons syn på sig själv och världen runt omkring dem.

Det maskulina SUBJEKTET Mulvey: åskådaren placeras i en position som motsvarar det maskulina subjektet, vilket innebär en objektifierande blick som behandlar kvinnliga karaktärer som objekt för visuell njutning.

Det feminina OBJEKTET Mulvey: Kvinnor som porträtteras som objekt för den maskulina blicken, reduceras för att vara föremål för betraktarens njutning snarare än agenter i berättelsen (male gaze)

Narrativ njutning Mulvey: Traditionella filmberättelser ofta fungerar för att befästa den maskulina blicken och objektifiera kvinnliga karaktärer

To-be-looked-at-ness Mulvey: Hur kvinnor ofta blir porträtterade som föremål för att bli sedda

Scopophilia Mulvey: en manipulerande blick som är skapad för att forma visuell njutning som är intimt kopplad till maktrelationer och kön

2nd Persona Talaren använder sig av ett 2nd persona som skapar en identifikation med publiken man talar inför.

Agens Black: Den aktiva kraften som talaren försöker skicka ut till publiken för att övertyga, informera, underhålla m.fl.

Paradigm Black: den dominerande uppfattningen hos publikens synsättet eller mönstret av tanke som styr hur argument konstrueras och tolkas inom en viss retorisk tradition eller kultur

Implicerad författare Booth: Alla författare speglar sina värderingar i sin verk, även om det inte står i jag-form, för att analysera en text måste man ta hänsyn till författaren bakom texten för att få ett så objektivt svar som möjligt.

Betraktarens perspektiv Läsarens tolkning av texten är lika viktig som författarens intentioner av texten, kritiker är därför vara noga med att ha ett medvetande att man kan tolka texten man läser på många olika sätt.

Fiktionalitet och författarskap även om en text är fiktionaliserad så har den fortfarande verkliga effekter och betydelser för läsaren. Ur ett författarperspektiv kan man ta samhällsproblematik och ta det som inspiration för sitt fiktionskapande.

retoriska strategier i fiktion Booth: Författaren måste inkludera och utesluta val för att få fram den önskade påverkan på läsaren

Den andra Simone: namnet på kvinnan för att stärka budskapets undersökning.

Myten om det evigt kvinnliga Simone: ditt kön är förutstämt snarare än konstruerat genom sociala och historiska krafter.

Kvinnors historiska underordning nderordning genom historien har manifestierat olika aspekter i samhället, som lagstiftning, utbildning och ekonomi.

Sociala konstruktioner och kön Simone: Kön är inte en biologisk givenhet utan snarare en social konstruktion, formad av kulturella, historiska och politiska förhållanden.

Den ontologiska skillnaden Hur kvinnor betraktas som sekundära i förhållandet till män, både filosofiskt och existentiellt.

Feminin skrift Cixous: uppmanar kvinnor att skapa sig ett eget skrivande som inte är begränsat av normer och förväntningar som har bestämts av manliga författare och kritiker.

kroppen Cixous: kvinnor ska inkludera sin egna kroppsliga existens och använda den som en källa till kreativitet och uttryck i deras skrivande.

Medusan Cixous: symbol för kvinnans styrka och makt i kreativitet och frigörelse från manliga normer

Lusten Cixous: Att det ska finnas en glädje och skapande drivkraft i skrivprocessen

Risken att skriva att skriva på ett icke-manligt sätt kommer att skapa bakslag eftersom det är en utmaning att vara normbrytande.

Performativitet Butler: kön skiljer sig emellan genom förväntningar, handlingar och beteenden.

Könsidentitet Butler: [sättet att vara en kvinna ser olika ut på kulturer, vi har de kvinnliga amazonerna och 1950-talets hemmafruar, båda dessa parter är kvinnor, men det följer fortfarande helt olika normer pga deras kulturer

Sociala konstruktioner av kön Butler: Kön formas efter samhällets sociala, kulturella samtid, kön är alltid förändringsbart.

Maktrelationer (Butler) vissa kön privilegias och andra förtrycks inom samhället.

Identifikation Burke: en gemenskap mellan talren själv och publiken för en ökad övertygelse

Dramatism Burke: analysera retorisk beteende för de dramatiska elementen(aktör, handling, mål, agent och agentens själ)

termensitic screens Burke: Beroende på vilken term man använder kommer det automatiskt skapa olika perspektiv och tolkningar av verkligheten.

Pentad Burke: metod för att förstå och analysera de val som dramatiska elementens motiv och avsikter bakom en given handling eller retoriskt uttalande

Ratio Burke: Avser förhållandet mellan de olika begrepp, idéer eller argument, den grundläggande logiska strukturen bakom retorik.

Oritenten Said: Konstruktionen inom västerländska ideal har präglat presentationen av östvärlden

Orientalism Said: Västerländksa beskrivningen på deras kunskapsproduktion om Orienten. Begreppet har använts av västvärlden i syfte som västerländsk imperialism då orienten är beskrivet som exotiskt och något annat.

Kolonialism Said: Orientalismen har tjänat som ett ideologiskt verktyg för att rättfärdiga västerländsk dominans och kontroll över orienten, precis på samma sätt kolonialism skedde i Afrika.

Essentialism Said: en statisk och homogen enhet med oföränderliga egenskaper. Detta har bidragit till dess exotisering och stereotypisering.

Alteritet Said: Orienten som en “annan” i förhållande till västvärlden. Denna kulturella vi vs. de har skapar stora konsekvenser för misinformation om Orienten

Postkolonialism Said: De politiska implikationerna av orientalismen fortfarande har en inverkan på både västvärlden och Orientens kulturarv och ideal

Perelman: Argument från allmänna principer Att argumenten är byggda på allmänna värderingar eller principer som håller med publiken, att hänvisa till något alla håller med om ökar chansen till övertygelse.

Perelman: Argument från analoga fall: Jämförelse mellan det aktuella fallet med liknande fall eller situationer för att stärka övertygelse.

Perelman: Argument från konkreta exempel Specifika exempel eller fall för att illustrera och stödja argumentet för ökad övertygelse

Perelman: argument från auktoritet Man använder sig av källor för att stärka sin övertygelse

Perelman: Argument från värderingar Talaren använder sig av moraliska, känslor eller etiska värderingar i grund av argumentet.

Pelerman: Association kombinera olika begrepp till en och samma betydelse för att stärka användbarheten i sitt argument.

Perelman: Dissociation Att separera begrepp från vanliga associationer för att göra det mer användbart och giltigt som ett argument

Perelman: det universella auditoriet En bredare publik med olika erfarenheter, intressen och värderingar

Perelman: det specifika auditoriet En mer begränsad eller specifik grupp med gemensamma intressen eller erfarenheter.

Perelman; (Associativa argumentationstekniker) DEDUKTION Att dra slutsatser från allmänna principer till specifika fall.

Perelman (associativa argumentaationstekniker) INDUKTION Att dra allmänna slutsatser från specifika fall eller observationer.

Perelman (associativa erg.tekniker) ANALOGI Att jämföra två saker eller situationer för att visa likheter eller paralleller.

Perelman (associativa arg.tekniker) EXEMPEL Att använda specifika exempel för att illustrera eller stödja ett generellt påstående.

Perelman (associativa arg.tekniker) KONSEKVENSER Att utforska de möjliga konsekvenserna av ett beslut eller en handling för att övertyga om dess för- eller nackdelar.

Miller: GENRE social handling, där människor använder olika typer av texter och diskurser för att interagera, kommunicera och uppnå olika syften inom olika sammanhang.

Miller: SITUERADHET vikten av att förstå genre i sin sociala och historiska kontext, och hur olika genrer formas och förändras beroende på de situationer och sammanhang där de används.

Miller: AFFORDANCES de möjligheter eller möjlighetsförhållanden som genrer erbjuder för kommunikation och handling.

Miller: RETORISK SITUATION där kontext, syfte, publik och ämne alla påverkar val och användning av genrer.

Foucault: DISKURS ett system av regler, normer och språkliga praxis som styr produktionen, distributionen och receptionen av kunskap och mening

Foucault: EPISTEME att beskriva de grundläggande kunskapsstrukturer och vetenskapliga paradigmer som präglar en viss epok eller historisk period.

Faucault: ARKEOLOGI de underliggande strukturerna och formationerna av kunskap och makt inom ett visst historiskt sammanhang.

Faucault: MAKTRELATIONER hur diskursiva formationer är intimt kopplade till maktrelationer och hur kunskap och makt samverkar för att forma och reglera samhället.

Faucault: HISTORISK FÖRÄNDRING historiska förändringen hos diskursiva formationer och hur de förändras över tid i enlighet med skiftande samhälleliga, politiska och kulturella förhållanden.

Boudieu: SOCIALT RUM landskapet där individer och grupper väljer ut och formar vilka kapital som är relevanta.

Bourdieu: SYMBOLISKT RUM Individer och grupper tävlar om status, prestige och erkännande äger rum genom kulturella och estetiska uttryck.

Bourdieu: FÄLT sociala interaktioner där personer eller grupper tävlar om vilka former av kapital och positioner [ex; konst, vetenskap, politik eller näringsliv]

Bourdieu: KAPITAL olika former av kapital är relaterade till varandra och påverkar en individs eller grupps position inom det sociala och symboliska rummet.

Bourdieu: EKONOMISKT KAPITAL materiella resurser som pengar, egendom osv. används för att utöka handlingsutrymme inom olika sociala sfärer

Bourdieu: SOCIALT KAPITAL Personer man känner, föreningar man varit med i som kan vara relevanta på cv. Viktigt är även gemensamma normer och värderingar och påverkar personens stöd , samarbete och tillgång till olika resurser.

Bourdieu: KULTURELLT KAPITAL Man ska kunna visa upp sitt kulturella kapital som ett CV (vilka skolor man gått på, vilken utbildning man har, tidigare arbeten).

Bourdieu: HABITUS Vanor som man tillägnat sig genom normer, värderingar som är avgörande för individen eller gruppens syn på sin omgivning. Ens habitus är kombinationsbart med ens tidigare normer och kapital och starkt influerat av en persons sociala och kulturella bakgrund.

Moi: SYMBOLISKT VÅLD hur sociala ojämlikheter och hierakier uppreätthålls och reproduceras genom normer och värderingar, samt hur man kan använda sig av symboliskt våld för att förtrycka och marginalisera vissa grupper i samhället.

Click

Type

Listen

Games

Print