Salstentan

All None Save

• Preläsning/preskrivning Barnet skriver påhittade krumelurer eller bokstavsliknande tecken. Barnet läser en bok fast den inte kan läsa, utan återberättar eller hittar på själv.
• Situationsläsning/Situationsskrivning Barn tar stöd av situationen texten förekommer i, till exempel att det står mjölk på mjölkpaketet. Men om det står mjölk någon annanstans så kan inte barnet läsa det. Kopierar ord, urskiljer inte bokstäver, utan ser hela ordet som ett.
• Helordsläsning/helordsskrivning Barnet kan nu läsa mjölk även när det inte står på mjölkpaketet, den känner igen själva texten. Skriver ord utan att kopiera, men urskiljer inte bokstäver, utan ser hela ordet som ett.
• AIS (läsning) Barnet ljudar ihop bokstavsljud när den läser (kallas också avkoda).
• Fonologisk medvetenhet Objektifiera talspråket för att kunna tala om det – barnets förmåga att använda metaspråk, dvs förmågan att tala om språket. Förstå att talspråket har en form – bortse från den semantiska innebörden (betydelsen) i det som sägs. Exempel: bara för att ett tåg är långt så är inte ordet tåg långt. Att kunna höra och skilja på olika ljud i talspråket (fonemisk medvetenhet). Det märks när barnet rimmar eller lägger märke till hur ord låter. Att kunna koppla fonem (ljud) till grafem (bokstav).
• Diktamensskrivande Innebär att någon läser en text högt och barnet skriver ner det som sägs. Syftet är att barnet ska träna på att koppla ljud (fonem) till bokstäver (grafem) och utveckla sin förståelse för hur talat språk omvandlas till skrift.
• Grammatiska samtal Pedagogen hjälper barnet att förstå språket genom att prata om hur språket är uppbyggt, utifrån barnets egna frågor.
• De grundläggande grammatiska principerna Principen om objektifiering, Principen om den dubbla artikulationen, Principen om skrivtecknets linearisering, Principen om skrivtecknets invarians, Principen om skrivtecknets bi-unikhet
• Principen om objektifiering För att kunna tala om språket måste barnet göra det till ett objekt, som går att titta på och utforska. Detta är grundläggande för att delta i metaspråkliga aktiviteter. Är en del av fonologisk medvetenhet. Istället för att fokusera på vad som sägs fokuserar man på hur det sägs.
• Principen om den dubbla artikulationen Dela in språket i betydelsebärande enheter (ordets betydelse) och icke betydelsebärande enheter (bokstäver), som kan kombineras till en betydelsebärande enhet. Exempel, bokstäverna S, O, L (icke betydelsebärande) kan bli till SOL (betydelsebärande)
• Principen om skrivtecknets linearisering Förekommer bokstäver i en viss ordning så kommer ljuden i samma ordning. Man måste alltså placera bokstäverna i rätt ordning för att få fram det ord man vill ha. Exempel: Bara för att ett barn skriver alla rätta bokstäver så behöver inte ordet bli rätt, O, L, S, blir inte SOL.
• Principen om skrivtecknets invarians Bokstäver (grafem) har ett givet namn, ljud och ljud.
• Principen om skrivtecknets bi-unikhet Om bokstäver kommer i en viss ordning så har det ett visst uttal, om de kommer i en annan ordning ger det ett annat uttal.
• Individualpsykologiska (kognitiva) perspektivet Fokus på kognitiva förutsättningar, hur hjärnan bearbetar information. (Piaget, assimilation/ackommodation.)
• Socialinteraktionistiska perspektivet Internationellt kallat emergent literacy, svensk tolkning social språkmiljö. Man tar hänsyn till mer än bara språket barnet producerar (stort ordförråd, långa meningar etc.) Utan hur barnet använder sig av språket i samspel med andra (kommunikativ förmåga).
• Emergent literacy Är utforskandet av läs- och skriftspråket innan det formella språklärandet. Ett tidigt skedde i ett barns liv som leder till utveckling inom skriftspråklighet. (Norling och Magnusson)
• Social språkmiljö Norling & Magnusson beskriver de som en svensk tolkning av begreppet emergent literacy. Det innebär att barns språk- och skriftspråksutveckling sker i sociala sammanhang där olika kommunikativa resurser – såsom språk, gester och symboler – används och samspelar.
• Hur man som förskollärare kan genomföra skriftspråksstimulerande lek? - Erbjuda en förskolemiljö som uppmanar till spontan lek med skriftspråket. · Göra skrivmaterial tillgängliga för barnen så de kan leka utan behöva fråga. · Uppmärksamma barnens tidiga skrivande och läsande (skrivande av krumelurer, skrivande i potatismoset).
• Språklig medvetenhet Att kunna uppmärksamma olika delar av språket – form, innehåll, hur det låter.
• Skriftspråklig medvetenhet Att man förstå att skrift representerar talat språk.
• Kritisk litteracitet Att undervisa om att lära barnen hur texter fungerar, förstå vad texter försöker göra i världen och med människor. Och att få eleverna att aktivt ta ställning till texter för att kritiskt granska och rekonstruera den verklighet de lever i.
• Som är Som är handlar om verkligheten och riktig kunskap (hur stavas ett ord, grammatiska regler, vad betyder en skylt etc.)
• Som om Som om är fantasi och lek, där kan en röd legobit representera sylt.
• Lekresponsiv undervisning · Kombination av lek och undervisning. · Pedagogen är en aktiv deltagare i leken, och är responsiv på det barnen gör. · Det är en respons på barnens egen initierade lek och är inte meningen att pedagogen ska ta över leken.
• Text Kan vara bilder, sånger, skriven text, och andra symboliska framställningar, figurer som finns i olika medier, t.ex. annonser, appar, datorspel, film, böcker etc.
• Förändringsmodellens tre steg: 1. Identifiera text 2.Undersöka text 3. Rekonstruera text

All None Save