Samhällets skiktning

Aktör Den som förmår att ta initiativ, sätta i gång och åstadkomma något men inom ramen för sociala regler och normer

Social struktur Ett överindividuellt socialt mönster, som stabiliserar människors handlingar och interaktioner genom möjligheter och begränsningar, och gör det sociala livet organiserat

Funktionalism Ett sätt att se samhället som ett system där olika delar fyller olika funktioner. Alla delar behövs för att samhället ska fungera som helhet och fokus ligger på stabilitet och sama

Konsensusperspektiv Ett perspektiv som betonar samförstånd och gemensamma värderingar. Samhället ses som relativt stabilt eftersom de flesta accepterar samma regler och normer

Social institution Etablerade sätt att organisera viktiga delar av samhället. Det styr hur vi ”ska” leva och bete oss inom olika områden

Institutionalisering Processen där vissa sätt att tänka och handla blir självklara och tas för givna. Regler och normer upplevs som naturliga, inte som val

AGIL-schema Är en modell som visar fyra grundläggande funktioner (anpassning, måluppfyllelse, integration och latens) som alla samhällen behöver för att fungera

Generaliserade symboliska medier Medel som gör samarbete och utbyte möjligt i samhället, hjälper olika institutioner att fungera tillsammans

Sociala kommunikationssystem Ett sätt att förstå samhället som uppbyggt av olika system för kommunikation, allt socialt samspel sker genom kommunikation. Dessa system bygger på gemensamma regler och förväntnin

Kommunikationsmedier Verktyg som gör kommunikation möjligt inom olika samhällssystem. Varje system har sina egna medier

Självreferens Samhällssystemet styr sig själva genom sin egen kommunikation, de påverkar varandra men kan inte kontrollerade varandra. Förändring sker inifrån systemen

Stratifiering Samhället är uppdelat i olika skikt eller nivåer. Människor har olika mycket makt, resurser och möjligheter, det skapar ojämnhet mellan grupperna

Konfliktperspektiv Ett sätt att se samhället som präglat av konflikter, olika grupper konkurrerar om makt, resurser och inflytande. Förändringar sker genom konflikter och motsättningar

Kapitalägare/Arbetarklass Är två grundläggande samhällsklasser där kapitalägare äger resurser och företag, medan arbetarklassen arbetar åt dem i utbyte mot lön

Klasskamp Kamp mellan olika samhällsklasser om villkor och resurser. Arbetarklassen organiserar sig för bättre löner och arbetsvillkor

Medelklass En samhällsklass som ligger mellan kapitalägare och arbetarklass. De har ofta utbildning, stabil inkomst och viss makt

Prekariatet En nyare samhällsgrupp med otrygga jobb, de kan vara tillfälliga anställningar, låg trygghet och osäker inkomst

Patriarkatet Ett samhällssystem där män som grupp har mer makt än kvinnor, det visar sig i arbete, familj, politik och vardagsliv. Leder ofta till att kvinnor får sämre villkor

Etnicitet Handlar om föreställningar om gemensamt ursprung, kultur och historia. Kopplas ofta till språk, religion eller traditioner

Etnifiering En process där människor delas in i ”vi och dem”. Det kan göras både majoritetssamhället och inom grupper

Rasifiering När människor tillskrivs egenskaper utifrån utseende eller hudfärg. Det är en social process, inte biologisk

Rasism När rasifiering kopplas till värderingar om över- eller underlägsenhet. Det kan leda till diskriminering och ojämlikhet

Intersektionalitet Ett sätt att förstå hur olika maktordningar samverkar, till exempel kön, klass, etnicitet, ålder påverkar varandra samtidigt

Click

Type

Listen

Games

Print