Samhällskunskap Sant eller Falskt

The exercise was created 2025-10-17 by Nora1328. Question count: 72.




Select questions (72)

Normally, all words in an exercise is used when performing the test and playing the games. You can choose to include only a subset of the words. This setting affects both the regular test, the games, and the printable tests.

All None

  • Enligt tanken om Homo economicus tar vi alltid beslut som ska gynna oss själva så mycket som möjligt Sant
  • I en bytesekonomi är inte pengar nödvändigt Sant
  • Planekonomi innebär att marknadskrafterna avgör prisnivån Falskt
  • I en marknadsekonomi bestämmer staten vad som ska produceras. Falskt
  • Om du odlar morötter och ger grannen en del av skörden för att få låna gräsklipparen är det ett exempel på bytesekonomi Sant
  • När enskilda människor fritt bestämmer vad som ska produceras och konsumeras kallas det ekonomiska systemet för marknadsekonomi. Sant
  • I en planekonomi som fungerar väl finns fri konkurrens på alla marknader Falskt
  • Rätten till privat ägande är viktig i en marknadsekonomi. Sant
  • Distributionen i ett ekonomiskt system styrs alltid av staten Falskt
  • Exempel på ett planekonomiskt inslag i Sverige är det militära försvaret. Sant
  • Syftet med planekonomi är att fördela resurserna efter behov Sant
  • På en fri marknad styr marknadskrafterna priset Sant
  • Med fri konkurrens menas att tillverkare av vissa varor kan göra det utan att någon annan också tillverkar sådana varor. Falskt
  • Monopol är vanligt i en planekonomi Sant
  • Kartellbildning ökar konkurrensen på en marknad Falskt
  • En varas priselasticitet kan förändras av t.ex. marknadsföring Sant
  • Vilseledande marknadsföring gynnar en perfekt marknad Falskt
  • Utbudskurvan visar att lågt pris leder till en större mängd produkter på marknaden. Falskt
  • Efterfrågekurvan visar att lågt pris medför att fler produkter efterfrågas Sant
  • Jämviktspris är alltid det lägsta pris som säljaren accepterar. Falskt
  • En vara som har hög priselasticitet tappar många kunder om priset höjs Sant
  • Efterfrågeunderskott kan exempelvis uppstå när lönerna ökar i ett samhälle. Falskt
  • När det finns ett utbudsöverskott på en marknad kommer sannolikt priserna stiga Falskt
  • Ökad efterfrågan leder i marknadsmodellen till en press uppåt på priset. Sant
  • Om utbudet ökar stiger priserna Falskt
  • En substitutvara är en vara som kan användas i stället för originalvaran. Sant
  • När det finns substitutvaror medför det större priselasticitet hos originalvaran. Sant
  • Monopolitisk konkurrens kan störa den fria marknaden Sant
  • Matbutiker är exempel på en kollektiv nyttighet Falskt
  • Kollektiva nyttigheter finansieras ofta av staten Sant
  • Skolan finns på en helt fri marknad styrd av marknadskrafterna Falskt
  • Sveriges ökade ginikoefficient de senaste 30 åren visar att ojämlikheten har minskat Falskt
  • Om gini-koefficienten är 0 i ett land så är det ekonomiska välståndet jämnt fördelat. Sant
  • Låg beskattning på kapitalinkomster ökar ojämlikheten Sant
  • BNP är ett bra mått för att se om välståndet i landet är jämnt fördelat Falskt
  • Obetalt hemarbete är medräknat i BNP Falskt
  • Vid negativ tillväxt är BNP lägre än året innan Sant
  • Om vi blir fler invånare i landet ökar alltid BNP Falskt
  • Om fler arbetar påverkar det sannolikt tillväxten positivt Sant
  • Positiv tillväxt i ett land innebär alltid att HDI ökar i landet. Falskt
  • Positiv tillväxt i ett land innebär alltid att BNP/capita ökar i landet. Falskt
  • Om behovet av råvaror i produktionen inte kan tillgodoses sjunker tillväxten Sant
  • Med BNP menas värdet av alla varor och tjänster producerade i ett land under ett år. Sant
  • BNP/capita är ett mått på folkets genomsnittliga ekonomiska produktion i landet. Sant
  • Forskare är överens om att BNP per capita ger en balanserad bild av välståndet i ett land. Falskt
  • Behovet av strukturrationalisering i samhällsekonomin skulle bli mindre om konkurrensen ökade. Falskt
  • Strukturrationalisering är en naturlig process i en marknadsekonomi Sant
  • Global tillväxt gynnar alltid fattiga länder. Falskt
  • Utbildningssystemet i ett land spelar roll för hur högt HDI landet har. Falskt
  • Jämställda länder har i allmänhet högre HDI än vad ojämställda länder har. Falskt
  • Att förändra sin produkt för att få konkurrensfördelar är ett exempel på strukturrationalisering Falskt
  • Tillväxt i ett land är alltid bra Falskt
  • Ekonomisk tillväxt har bidragit till klimatförändringarna Sant
  • När pengar sjunker i värde blir allt billigare Falskt
  • När KPI stiger ökar inflationen Sant
  • Inflationen orsakas av för låg efterfrågan Falskt
  • Brist på råvaror kan bidra till ökad inflation Sant
  • Högre löner bidrar till lägre inflation Falskt
  • Riksbanken höjer reporäntan om för att sänka efterfrågan i ekonomin Sant
  • Om inflationen är på väg under 2% höjer riksbanken reporäntan Falskt
  • Deflation gör att hushållen ökar sin konsumtion Falskt
  • Hög inflation bidrar alltid till ökad tillväxt Falskt
  • Låntagare gynnas av hög inflation Sant
  • En dynamisk arbetsmarknad minskar den strukturella arbetslösheten Sant
  • Amortering är en avbetalning av lån Sant
  • Snabblån är ett lån med säkerhet Falskt
  • Arbetsmarknaden styrs av arbetsmarknadens parter, arbetsgivare och arbetstagare Sant
  • I en lågkonjunktur är det hög arbetslöshet Sant
  • Aktiesparande ger dig ränta på dina pengar Falskt
  • Har ett land rörlig växelkurs styrs värdet av valutan av marknadskrafterna Sant
  • Fast växelkurs möjliggör devalvering av valutan Sant
  • Kryptovalutan är en alternativ valuta som styrs av centralbankerna Falskt

All None

Shared exercise

https://spellic.com/eng/exercise/samhallskunskap-sant-eller-falskt.12751977.html