SH1

All None Save

• Developmentalist Närmast anknytning till den ekonomiska pelaren. Fokuserar på att tillgodose människors grundläggande behov och minska fattigdom och ojämlikhet.
• Bridge Fokus på beteendeförändringar för att nå biofysiska miljömål. Det ska främja miljövänligt beteende och en starkare miljöetik.
• Maintenence Bevarande av människors traditioner, vanor och platser de uppskattar. Svårt då miljöåtgärder och hållbarhetsprogram stör dessa livsstilar. Människor kan aktivt försöka motsätta sig förändring vilket motverkar miljömålen. Hållbarhet måste anpassas till människorna för att de ska vilja leva och bo.
• Transformativ Ändrar på sina vanor för att uppnå förändring. Omtolkar människor relation till miljön.
• Icke transformativ Inte ändra på sina vanor i grunden men förändrar dem till att vara bättre för miljön. Det är begränsat hur stor förändring som kan ske.
• Nyliberalism En politisk ideologi och ekonomisk modell som utgår från liberalismens tankar om att begränsa statens ingripande i ekonomiska och sociala livets utveckling. Nyliberalismen strävar efter skattesänkningar, avregleringar och privatiseringar.
• Strukturellt våld Handlar om hur samhället är uppbyggt ekonomiskt och politiskt på ett sätt som systematiskt missgynnar vissa grupper. Detta hindrar människor från att nå sin fulla potential. Strukturellt våld utövas ofta i tysthet för de som inte själva är utsatta för det.
• Långsamt våld Sker över tid och kan ses som osynligt. Det handlar om hur människor och miljön samspelar och hur marginaliserade människor påverkas av miljön och hur den miljön har påverkats under en lång tid av makt. Långsamt våld är en fördröjd förstörelse som sprids över tid och rum.
• Social hållbarhet Omfattar begrepp som jämlikhet, egenmakt, tillgänglighet, deltagande, kulturell identitet och institutionell stabilitet. Människor spelar roll eftersom utveckling handlar om människor. Att skapa förutsättningar för att de som vill ska ha kapacitet att förverkliga sina behov om de så önskar.
• Ekonomisk hållbarhet Ett produktionssystem som tillgodoser nuvarande konsumtionsnivåer utan att kompromissa med framtida behov.
• Ekologisk hållbarhet Handlar om den naturliga miljön, hur den förblir produktiv och motståndskraftig för att stödja mänskligt liv. Naturresurser får inte utvinnas snabbare än de kan regenereras och avfall får inte släppas ut snabbare än de kan assimileras av miljön.
• Intersektionell miljöaktivism Prioriterar såväl frågor som rör marginaliserade grupper och människor på samma sätt som intersektionalitet gör som att skydda vår miljö och klimat.
• Miljöracism Färgade personer och låginkomsttagare som på ett oproportionerligt sätt blir utsatta för föroreningar och miljöförstöring som en del av ett strukturellt våld.
• Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska beaktas i all politik som påverkar människors villkor, så att alla kvinnor och män, flickor och pojkar kan leva jämställda liv. (Regeringen.se) För att integreringen ska fungera väl krävs institutionalisering, kontinuitet och uppföljning av arbetet och dess resultat.
• Power över den som har kontroll och kapacitet att styra över andra och bestämma saker. Det beror ofta på status och ekonomiskt kapital vem som har makt och inte.
• Power to/egenmakt Egenmakt innebär att man har tillgång till trygg försörjning, förmåga att utöva sina mänskliga rättigheter och att man kan delta på ett meningsfullt sätt som aktör och ledare i samhället. Det inkluderar att ha kontroll över sitt liv och förmåga att ta egna beslut och påverka sin omgivning.
• Jämlikhet När resurser är lika fördelade över alla i sammanhanget relevanta personer
• Rättvisa De mest utsatta grupperna ska få särskilt stöd för att jämna ut och minska ojämlikhet och orättvisor
• Bruntlandrapporten Introducerar begreppet hållbar utveckling som då menar: en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.
• Moderniseringsteorin Handlar om två kategorier av samhällen, ett traditionellt och ett modernt. Det utgår från att traditionella samhällen är bundna till massa normer och värderingar som hämmar dessa samhällen från att utvecklas. För att kunna utvecklas måste de traditionella samhällena efterlikna den moderna kultur som består av industrialisering och ackumulation av kapital (förenligt med utveckling). I grund för denna teori så tänker man att man förbättrar levnadsstandarden för människorna i det traditionella samhället genom ekonomisk tillväxt, genom att tillämpa modern teknik.
• Beroendeteorin Globala norr är beroende av exploatering av globala syd för att utvecklas. Globala norr kan bara utvecklas av denna exploatering och det skapar underutveckling i globala syd.
• Världsekonomiteorin Fokuserar på pengar och global ekonomi. Globala norrs ekonomiska övertag gör globala syd beroende av dem och dess exploatering. Världen kan ses som hierarkisk och uppbyggd på ojämlika relationer med syd i ett tydligt underläge till norr.
• Globaliseringsteorin Ett samspel mellan global ekonomi, kulturellt samspel och teknologi. Teknologin skapar enkla kommunikationsmedel som lätt gör att människor kan ha kontakt över hela världen. Stora sociala nät skapar kulturell homogenisering och gränserna mellan människor blir mindre och ekonomin kan därför flöda mellan länder och människor.
• Nedväxt/avväxt Ett begrepp som diskuterar ekonomins roll i hållbarhetsfrågor. Degrowth är ett demokratiskt val att reducera produktion och konsumtion inte för att alla ska ha det så bra som möjligt utan för att hålla oss inom miljöns kapacitet. Fokus ska istället ligga på mänskliga relationer, omsorg om varandra och vår omvärld och en rättvis omfördelning av ekonomiska resurser.
• Grön kolonialism en typ av neokolonialism, det vill säga kolonialism i grön omställnings namn, till exempel vind- och vattenkraft eller extraktionism på urfolksmarker. Kan också vara klimatkompensering genom att länder eller företag köper upp mark i andra delar av världen för att tex plantera skog, på lokalbefolkningens bekostnad då de tvingas från sin mark. En viktig aspekt i detta är att de som påverkas mest av klimatförändringar ofta får betala störst pris utan att gynnas av exempelvis extraktionen som sker på deras marker eller ha orsakat klimatkrisen.
• Sanning Vem som vet vad, dem som sitter på kunskap. Den som sitter på kunskap har också i större utsträckning makt över vilken kunskap som är viktig och vad som ska läras vidare till andra.
• Styrning Handlar om vem som får göra regler och bestämma hur styrning ska gå till. Styrning kan utgå från en stark statsmakt men den kan också vara privatiserad eller utgå från ickedemokratiska sammanhang.
• Ackumilation De ekonomiska resurserna som finns och var dessa hamnar. Beroende på rådande system kan det variera hur ekonomiska resurser används, om de styrs av vinstintressen och hur exempelvis exploatering sker.
• Teknikdrivna transformationer Idé om att teknik, innovationer och vetenskap är lösningen på de miljömässiga begränsningar som finns. Teknikdrivna transformationer kan både ske uppifrån och nerifrån, staten kan arbeta för tekniska lösningar och lokalbefolkning kan på mindre skala arbeta för en lokal teknikutveckling. Centralt i denna transformation är att det finns en demokratisk grund att stå på för att hållbarhet ska kunna uppnås.
• Marknadsdrivna transformationer För att skapa hållbarhet ska marknadens priser inkludera de kostnader som produktion och konsumtion har på naturen. De kostnader som annars skulle kunna vara externa ska därför vara inräknade i marknadspriser.
• Statligt drivna transformationer Denna typ av transformation bygger på statligt ansvar där de ska styra, finansiera och skapa förutsättningar för hållbar utveckling. Detta kan se ut på många olika sätt beroende på vad staten har för kapacitet. I utvecklingsländer kan utrymmet vara litet för utveckling mot hållbarhet och i korrupta stater kan arbetet vara långsamt eller obefintligt medan det i globala norr kan ske storskalade långsiktiga arbeten för att främja hållbarhet.
• Medborgardrivna transformationer Bygger på lokala initiativ och att människor engagerar sig i sin vardag. Om människor sker ett behov i sin omgivning och på lokala initiativ på egen hand löser detta problem blir det en del av en medborgardriven transformation. Dessa initiativ kan tas av alla människor vilket gör att vissa grupper kan få litet politiskt stöd för sin verksamhet och det kan vara svårt att utöka arbetet.
• Externaliteter En persons val/utsläpp påverkar andra negativt, men de skadade får inte kompensation för detta. Den som producerar behöver inte heller betala för den påverkan som den gör på miljön. Det blir därför en tredjepartskostnad som ingen står för men som ändå har en påverkan på klimatet.
• Intersektionalitet Är ett ramverk för att förstå hur olika maktstrukturer samverkar och påverkar varandra. Det kan handla om kön, klass, genus, ras, sexualitet, funktionalitet, religiös tillhörighet och hur dessa identitetsmarkörer spelar roll i olika sammanhang (rum eller tid) och påverkar individers och gruppers levda erfarenheter.
• Hållbarhet Att utveckla och bibehålla hälsosamma ekonomiska, ekologiska och sociala system för människan. För att det ska vara hållbart måste detta ske inom ramen för planetens resurser. Det betyder att vi inte kan utvinna mer från jorden än vad den kan reproducera och hantera och samtidigt upprätthålla ekonomisk och social stabilitet för alla människor över tid.

All None Save