SH1

Tre pelare - miljö, social & ekonomi. alla behövs för att social hållbarhet ska funka

Brundtlandsrapporten 1987, nytt sätt att se på hållbarhet. tillfredsställer dagens behov utan att äventyra framtida behov. fokus på mänskligt behov, reproduktion, generationer. 2 orsaker till miljö: fa

intersektionalitet hur maktstrukturer samverkar (kön, genus, klass, ras, etnicitet osv.)

jämlikhet alla människor är lika värda och ska behandlas lika

jämställdhet jämlikhet specifikt mellan könen

nyliberalism marknaden är viktigaste verktyget för att strukturera samhället. staten har lite makt. osynliggör ojämlikhet - individens ansvar.

strukturellt våld existerar i samhällsstrukturer, normer

långsamt våld våld som sker gradvis och över tid- ingen får direkt ansvar

degrowth val att reducera produktion & konsumtion. fokus på omfördelning, omsorg och miljögränser

ekonomiska externaliteter större kostnad för samhället än privata kostnader täcker. skillnad mellan marknadspriser och den faktiska sociala kostnaden för påverkan på miljön.

equity stöd anpassas utifrån behov, rättvis resursfördelning

equality alla får lika mycket resurser oavsett behov

justice grunden för problem som kräver resurser tas bort

tjock hållbarhet djupgående, erkänner att det finns gränser. kopplas till degrowth

tunn hållbarhet symptomlindring, utbytbar och kortsiktig, "plåster på såren"

donut resursanvändningen ligger över sociala minimibehov(inre gräns) men under biofysiska tålighetsgränser (yttre gräns). säkra handlingsutrymmet. koch 2022

politics of transformation scoones 2016, hur vi fördelar resurser vid brist - omvandlingsprocesser. teknikledda, marknadsledda, statsledda, medborgarledda

development theory fyra klassiska utvecklingsteorier: moderniseringsteorin, dependency theory, world systems theory, globaliseringsteorin

moderniseringsteorin binär diktomi mellan de traditionella och moderna. traditionella länder måste utvecklas och imitera moderna länder

dependency theory globala norr är beroende av utnyttjandet och exploateringen av globala syd vilket hindrar globala syd från att utvecklas.

world systems theory världen som ett stort ekonomiskt system med ojämna relationer

globaliseringsteorin lägger mer fokus på det socio-kulturella utbytet mellan olika grupper och länder, kulturella värderingar upprätthåller maktstrukturer

trickle down-theory iden att ekonomiska investeringar och tillväxt automatiskt löser sociala och miljörelaterade problem

development tillgodose grundbehov. fokus att ekonomisk tillväxt främjar social och miljö

bridge miljöanpassade beteendeförändringar, transformativ & icke-transformativ

maintenance bevarande av sociokulturella mönster

gender mainstreaming få med jämställdhet i alla beslutsprocesser, checklistor, kritik mot nyliberalismen

agenda 2030 FN:s 17 globala mål

vad/vem/hur/varför Boström. vilken sanning används? olika definitioner och idéer om social hållbarhet. viktigt att se på vilken kunskap som får höras.

Välbefinnandeteori having, loving, being, doing leder till välbefinnande

välfärdsstatens miljöparadox välfärdsstatens finansiering är beroende av miljömässigt ohållbar tillväxt, samtidigt som välfärdsreducering kan motverka miljöomställningen

miljörättvisa identifiera ojämlikheter i samhället, hur maktstrukturer påverkar. uppnå rättvisa i relation till miljömässiga lagar och regler. särskilda förtryckta grupper utsätts - brist i till

grön kolonailsm brukande av landområden och naturresurser för att främja hållbarhetsmål och klimatomställning på en annan plats, på bekostnad av lokalbefolkningen där

dubbel orättvisa dubbelt så orättvist - de som drabbas mest brukar påverka minst

power to makt att - egenmakt. kunna påverka sig själv och sina val

power over makt över - kontroll. maktstrukturer som styr, kontroll över andra. hierarkiska ordningar

empowerment without power esquivels kritik mot neoliberalism. ignorerar maktrelationer. möjlighet att delta vs faktisk deltagade. huvudräkning

urban social hållbarhet exempel på development och bridge. platser man vill bo på. kombination social rättvisa, samhällets stabilitet och attraktivitet.

regimes of truth sann kunskap

regimes of rule hur makt utövas

regime of accumulation hur kapital fördelas och samlas

Scoones 2016 maktens tre regimer - hur politik formas. transformations. gräsrotsdriven politik

Koch 2022 donut-modellen, eko-sociala policyer, post-tillväxtsfärd, dubbel orättvisa

Esquivel power to/over, empowerment without power, kritik neoliberalism. räcker inte med huvudräkning

Vallance 2011 Development, bridge, maintenance

Boström 2015 vad/hur/vem/varför, stöd till de med lite resurser - minska maktstrukturer gällande kunskap. paradox - de som behöver social hållbarhet saknar resurser för det

farmer 2004 strukturellt våld

Galtung 1969 grund för strukturellt våld - "tyst och fast"

Nixon långsamt våld

davis 2022 osynligt för vem? kopplar långsamt våld med strukturellt (mest fokus långsamt)

Mensah 2019 miljö, ekonomi, samhälle

Rönnblom 2011 kriktik nyliberalism- admin. rutin "hur" än "vad" jämställdhet är. tom beteckning - gender mainstreaming

dempsey 2011 urban social sustainability - ex development bridge

Thomas Malthus 1700-1800 gränser till tillväxt - brist på resurser, såg inte utvecklingen av teknik

rachel carson 1960 "silent spring" arbete- startade moderna miljörörelsen

robert bullard ex intersectional environmentalist, "dumping in dixie", spegling av giftiga industriavfall

Vilket år Scoones 2016

Vilket år Koch 2022

Vilket år Esquivel kritik agenda 2030 2016

Vilket år Esquivel kritik nyliberalism 2014

vilket år vallance 2011

vilket år boström 2015

vilket år farmer 2004

vilket år galtung 1969

vilket år nixon 2011

vilket år davis 2022

vilket år mensah 2019

vilket år rönnblom 2011

vilket år dempsey 2011

vilket år malthus 1700-1800

vilket år rachel carson 1960

Click

Type

Listen

Games

Print