Sociala strukturer

All None Save

• sociala strukturer Sociala strukturer handlar om oskrivna regler, regelverk, mönster och institutioner som får oss att bete oss på ett visst sätt ex i skolan (vara i tid till lektion, tyst under genomgång). Det är omedvetet och sker per automatik att man följer sociala strukturer. Det handlar också om mönster för hur vi människor förhåller oss till varandra (ex hur det är okej att behandla en lärare). Det är strukturer som styr vem som umgås med vem, vem som har makten, vem som har hög status och vem som har möjlighet att påverka. Här handlar det alltså om relations­strukturer. sociala strukturer är föränderliga, men kan dock begränsa oss mycket
• hur skapas sociala strukturer? historien tex när vi var jordbrukssamhälle till industrisamhället. religion- stor betydelse för tex genusstrukturer (hur man/kvinna ska vara). politiska förutsättningar- ex i sverige har vi jämställd struktur pga politiker kämpat för det. ekonomiska förutsättningar- hur mycket pengar vi kan satsa, ex välfärd som får pengar genom skatt
• vad har strukturerna för betydelse? styr vårt sätt att handla och tänka, inget man tänker på ex går in och sätter sig i klassrummet. styr syn på andra och oss själva. lättare att följa strukturerna istället för att bryta mot dem (ex josef har höga betyg men vet inte om han skulle trivas på prestige fylld skola). påverkar möjligheter till utbildning, våra chanser på arbetsmarknaden, vårt boende, vårt familjebildande och våra allmänna levnadsvillkor
• exempel på svenska sociala strukturer kärnfamilj, två föräldrar och barn. jämställdhet, föräldraledighet, båda kan jobba. samboskapet, bo ihop utan att vara gifta. välfärden, gratis sjukvård, skola, äldrevårds omsorg. socialförsäkringssystem. segregation.
• social stratifikation indelning av klasser
• Hur mäter man klass? utbildningslängd: Personer från över- och medelklassen har ofta en längre utbildning än de som tillhör arbetarklassen. yrke:I de övre skikten finns bland annat höga chefer, läkare och advokater. I mellanskiktet finns bl.a. lärare, sjuk­sköterskor och hantverkare. I de lägre skikten finns t.ex. städare och andra yrken utan krav på utbildning. inkomst: Inkomst är ofta kopplad till utbildnings­längd och yrke, men vissa människor föds in i rikedom. vissa påstår att det inte finns klasskillnader då vi har samma rättigheter och möjligheter, med det är falskt. klasskillnader går ofta i arv från generation till generation. även om vi vet att alla är lika värda kan man snabbt se vilka som tillhör de högre och lägre skikten i samhället
• samhällets 4 skikt överklassen: minoritet, här finns framför allt personer som fötts in i rikedom genom familje­tillhörighet samt ett antal framgångsrika entreprenörer och företags­ägare som lyckats skapa stora förmögenheter. medelklassen: en växande klass som framför allt består av människor med längre utbildning och kvalificerade arbeten. arbetarklassen: innehåller idag ganska få traditionella ”arbetare”. Här finns nu många låg­kvalificerade serviceyrken inom exempelvis handel, vård och tillverkning. underklassen: är den grupp i samhället som har det sämst ställt. De saknar ofta fast anställning och är arbetslösa, mycket lågavlönade eller helt utslagna.
• klasstillhörighet; hur formas man av klassen man växer upp i får vissa normer, värderingar, livsstil (över- och medelklass: har ofta en mer aktiv fritid än de i arbetarklassen. Barn och ungdomar i över- och medelklassen är oftare medlemmar i idrotts­föreningar än de i arbetarklassen), levnadsvanor (arbetarklass röker mer), klädstil, språkbruk (kan koppla till Bourdieu, visst språk krävs i olika klasser), (vissa genus normer, om kvinnor bör jobba eller i högre klasser finns mer press att se bra ut, smalhets), kroppsspråk, gester kan se olika ut
• konsekvenser av klasstillhörighet skilda förutsättningar att lyckas (de som kommer från arbetarklassen har svårare att få högre betyg än de från medelklass)-> tänk på Bourdieus kapitalformer och habitus. svårt att göra klassresor pga sociala arvet- man gör helt enkelt det som förväntas av en, var enklare innan
• ojämlikt samhälle och stora klasskillnader leder till sämre hälsa, högre kriminalitet (största bidragandet), fler depressioner och mer ångest, sämre välbefinnande hos barn, sämre studieresultat, låg ekonomisk status?
• könssocialisering socialiseras in i en kvinnlig eller manlig könsroll, sker redan från födsel, visar barnet från födsel hur vi förväntar oss att de ska uppträda, den lilla pojken vs lilla flickan: tuffare jeans vs söta kläder, bus/hårdhänt vs mer försiktig, beröm för aktiv/fysisk vs komplimanger för utseende, upp igen det klarar du vs snabbare tröst när hon gråter. är inte givetvist en aktiv/medveten handling->vi är själva köns socialiserade studier visar olika bemötande beroende på kön, bemötande formar identitet-därför lever vi upp till de könsroller vi förväntas bära
• hur påverkas vi av könsroller väljer olika utbildningar på hur vi blivit formade (ex utbildning/yrken där man tar hand om människor), väljer olika yrken (kvinnor väljer yrken som är låginkomst, vård, sjuksköterska, förskola, kvinnodominerade yrken), olika fritidsintressen, investerar olika mycket i familj och sociala relationer (män tenderar att vara mer ensamma) (ex kvinnor vabbar och tar ut mer föräldradagar)
• Vad beskriver begreppet genus det socialt skapade könet, inte det biologiska. inkluderar könsroller (t.ex. vem som förväntas ta hand om barn, vem som förväntas vara stark eller känslosam). Normer om hur kvinnor och män bör vara. Kulturella och historiska skillnader i synen på kön. Hur genus formar makt, möjligheter och fördelning av arbete i samhället. Hur vi lär oss att bete oss som ”tjejer” eller ”killar” genom familj, skola, media och kultur.
• hederskultur Ett värdesystem i vissa familjer och grupper där familjens heder är central och kontrollerar medlemmarnas liv, särskilt deras sexualitet. Kan leda till hedersrelaterat förtryck och våld, där individer tvingas följa strikta regler som begränsar deras frihet att välja vänner, partner, kläder eller livsstil. Kulturen är ofta patriarkal, där män har kontroll över kvinnors sexualitet för att skydda familjens rykte
• Vad kännetecknar hederskultur och hedersrelaterat förtryck? Kontroll av sexualitet: Stark betoning på kyskhet, särskilt för kvinnor. Sex före äktenskapet är ofta förbjudet. Patriarkala normer: Familjens ära, särskilt mäns, anses stå över individens rättigheter. Män har ett kollektivt ansvar för att kontrollera de kvinnliga familjemedlemmarnas sexualitet. Kollektivt ansvar: En individs handlingar anses påverka hela familjens rykte. Den som bryter mot normerna kan straffas av andra familjemedlemmar eller gruppmedlemmar. Individer kan begränsas från att: Välja egna vänner eller fritidsaktiviteter. Klä sig på ett sätt de själva väljer. Välja sin partner eller utbildning. Utöva sin sexuella läggning eller könsidentitet fritt. Hedersrelaterat våld och förtryck: Kan leda till olika former av våld och tvång, inklusive tvångsäktenskap, könsstympning och "omvändelseförsök". HBTQ+-personer: Är särskilt utsatta eftersom hederskulturer ofta är starkt heteronormativa. Risker för både män och kvinnor: Både män och kvinnor kan vara offer för hedersrelaterat förtryck, och både män och kvinnor kan agera förövare.
• Heder rykte eller anseende
• Varför tror ni att en hederskultur kan fortsätta i Sverige, trots att de strider mot svenska lagar och normer? Kulturen så pass stark -isolerad- starka parallellsamhällen (segregation, områden där det skiljer mycket mot det svenska samhället?). Lever i så starka gemenskaper att de värderingar avspeglar alla. Kollektivet blir så starkt att det är svårt att bryta sig loss från kollektivet. Handlar inte om godhet eller ondhet utan auktoriteten och kollektivet är så stark att man följer efter och slutar tänka själv. Dålig kunskap, poliser nämner brott som våld eller mord istället för hedersförtryck.
• vardagsheder enligt Elaf Ali Att vardagligen behöva följa hedersnormer.
• etnicitet en gemensam bakgrund, historia och kultur (språk, värderingar). ibland är etnicitet detsamma som nationell tillhörighet ex har svensk nationalitet och svensk tillhörighet. kan vara från olika länder, kan vara en del av ett lands befolkning, används ofta när man talar om minoriteter, (fel) alla tillhör en etnicitet
• ras handlar om biologi, alltså en specifik grupps genetiska egenskaper
• skillnad på ras och etnicitet ras handlar om biologi, alltså en specifik grupps genetiska egenskaper medan etnicitet istället syftar på en grupps gemensamt inlärda egenskaper, vår etnicitet är inte alls medfödd, utan helt och hållet socialt betingat (något vi lär oss, lär oss vara vår etnicitet, kultur, bakgrund)
• sveriges historia rasforskning mörk historia som vi skäms för, icke etniska svenskar utsattes för kränkande undersökningar, rangordnade olika raser, där vissa var mer värda än andra, vissa menar att de är grunden till den senare utbredda nazismen som finns idag, ville hitta genetiska skillnader, lades ner efter förintelsen
• varför är det problematiskt att rasindela genetisk forskning visar-> människosläktet en homogen grupp, ytterst lite som skiljer oss genetiskt, mer yttre, därför fel att tala om rasindelning av människan ex usa använder fortfarande begreppet
• etnocentrism sin egen kultur är den normala och andras kultur är avvikande, studerar andra människor från sin egen etnicitet, inte objektiv, viktigt att bli medveten om detta för att komma från ett etnocentriskt perspektiv, i vardagen som i skolan
• hur påverkas vi av etisk tillhörighet våra val, möjligheter och levnadsvillkor påverkas av vår etniska tillhörighet, strukturell diskriminering pga etnisk tillhörighet inte särksillt ovanligt ex ser vi att en person med utländskt namn: får svårare att skaffa jobb får svårare att skaffa bostad blir sämre bemött, bemött med mer tvivel trots lagen mot diskriminering pga av etnisk tillhörighet
• etnicitet och status I många länder kan vi se att urbefolkning oftast har högre status och således bättre förutsättningar. Motsats: I tidigare koloniserade länder som USA och Australien - urbefolkningen lägre status än de invandrade vita.
• könsskillnader könssocialisering skapar könsroller, om det blir för starka blir det problematiskt-> könsskillnader: flickor presterar bättre i skolan, utvecklar snabbare analytisk förmåga, fler kvinnor vidareutbildar sig, kvinnor tenderar att självskatta högre i psykisk ohälsa, fler män begår självmord, män högre risk att hamna i kriminalitet, kvinnor högre risk att bli våldtagna, män högre risk att bli misshandlade på gatan, kvinnor högre risk för att bli utsatta för våld i nära relation. detta blir problematiskt för samhället -> kunskap om detta kan leda till att vi minskar könsskillnaderna och skapar bättre förutsättningar för både män och kvinnor
• går det att skilja på genus och jämställdhet en del menar att det är just könsrollerna som skapat ojämlikhet. kvinnans önskan att göra sig vacker bottnar i hennes önskan att tillfredsställa mannen och därmed också ger honom högre status, att hennes intresse för hem och barn gör att hon går miste om en karriär som skulle öka hennes status på arbetsmarknaden
• skillnad på sociala strukturer och normer sociala strukturer är snarare som stora ramverk medan normer är regler kring hur vi förväntas bete oss. T.ex. är genus en social struktur som innefattar en rad olika genusnormer om hur vi ska bete oss som kvinna och man. Så man kan säga att sociala strukturer är det omfattande ramverket och normerna är reglerna inom det.

All None Save