språkstrategi

substantiv namn på ting, penna, boll, ring. Saker man kan ta på

sammansatta substantiv ord som kan stå vart för sig men också sättas ihop till ett nytt. Betydelsedjupet ökar och det finns inte lika mycket utrymme för egen tolkning.

enkla substantiv texten förlorar sin precision, betydelsedjupet blir sämre men betydelseomfånget ökar då det finns mer utrymme för precision.

konkreta substantiv kan uppfattas med sinnen, kan ta på eller känna. Ex. ko och fabrik.

abstrakta substantiv tankar och processer, saker man inte kan ta på. Ex. känslor, morgon, moral

adjektiv anger egenskaper. ex. ung, stor, grön.

värderande adjektiv Avslöjar vad skribenten eller talaren tycker, känslosam och personlig.

beskrivande adjektiv beskriver snarare än att värdera. exempel grön, varm.

abstrakta adjektiv Något man inte kan uppfatta med sinnen. Exempel känslor och tankar.

verb beskriver handlingar, tillstånd, processer, etc.

substantiverade verb formaliserar och döljer subjektet (vem som gör något), gör texten mer komprimerad exempel avgränsning (verb)

avgränsning (substantiv) vanligt i formella texter. Tar bort personer som gör något i texten. Exempel "tentorna rättas av Sara" (vem som gör det) till "tentarättning genomförs" (substantiverade verb)

imperativ Verb som uppmanar till något. Exempel, dansa, tala, spring

pronomen första, andra, tredje person

syntax meningsbyggnad

kärnmening första meningen i varje stycke som bör sammanfatta vad som berörs i stycket.

fraslängd varje fras bör ha ett huvudord, och varje mening en huvud-fras

vänstertyngd det finita verbets position bör vara i mitten av kärnmeningen. Ju mer information som kommer till vänster om verbet desto mer svåröverblickbar blir meningen.

klyvning bryter sammanhanget

subjekt det om vilket något utsägs i ett omdöme eller en sats: "pojken" är subjekt i "pojken hämtade bollen."

predikat uttrycker en handling eller en händelse i en sats. Är alltid ett verb.

ofullständig mening Inte bara saker, utan personer som du och jag.

satsradning flera satser r i en mening. Exempel "Jag förstår inte de som jobbar med sånt, har de kopplat bort all moral och medkänsla." (borde vara punkt istället för komma)

typer av stilfigurer (4st) Upprepningsfigurer, bild/jämförelserfigurer, sociala figurer, ordlekar

allitteration (upprepningsfigur) Varannan vaskning. Samma inledning på ordet. Inleder ord/meningar med samma bokstav.

anafor (upprepningsfigur) Upprepar inledningen, blir också starkare. Ofta 3. I have a dream.

epifor (upprepningsfigur) När slutet av meningen upprepas. Tvärtom från anafor

pleonasm (upprepningsfigur) Innebär att man säger samma sak med olika ord. Inom alla människor finns en kraft och förmåga

hopning (upprepningsfigur) radar saker efter varandra

klimax (upprepningsfigur) Ökning, bygger upp någonting. Skapar mycket pathos. Slutar ofta efter.

liknelse (bild/jämförelsefigur) Du är som en ros. Min kärlek är som en eld. Måste ha med som

metafor (bild/jämförelsefigur) Jag saknar min ros. Min eld är stark. Utan som.

katakres (bild/jämförelsefigur) Förstärka en egenskap genom att ställa det mot dess motsats.

ironi (social figur) Det var ju begåvat sagt. Viktigt att mottagaren förstår att det är ironi.

hyperbol (social figur) Samma sak som överdrift. Valet av den nya kulturministern blir kulturens död.

litotes (social figur) Underdrift. Det var inte dåligt. Men menar då att det var jättebra.

retorisk fråga (social figur) Vad vore livet utan kärlek? Det är egentligen ett påstående som är formulerat som en fråga. Engagerar läsarna genom retorisk fråga.

allusion (social figur) Innebär att man refererar till något som den andra känner till

paradox (ordlek) Säger nåt som verkar orimligt men som kanske har någon sorts sanning. Det tog så lång tid att bli ung.

oxymoron (ordlek) Skapar ett ord av två ord som verkar oförenliga. Nygammal, pojkflicka

zeugma (ordlek) Utnyttjar att vissa uttryck kan vara både abstrakta och konkreta. Han tillbringade halva året i sorg och halva i Phuket. Ena en abstrakt känsla medans den andra en konkret plats.

avlexikalisering (ordlek) Utnyttjar att ord kan ha en konkret betydelse men med tiden får det en speciell betydelse som är kopplat till ett viss sammanhang. Ett renodlat nöje

synekdoke (stilfigur) delen för helheten

uppräkning (stilfigur) räknar upp saker

tretalet (stilfigur) Anses av många vara det mest effektiva för att bygga upp en argumentation som innehåller flera led.

kiasm (stilfigur) Ställer två saker mot varandra men konstruktionen är något annorlunda. Ordet kommer från grekiskans bokstav X och betyder korsställning.

proposition Information som man ger helt oavsiktligt. Exempel "Lille Linus var snäll hela dagen." Om han normalt var snällt skulle det inte påpekas. Propositionen här är att Linus är ett busfrö.

språkhandling Varje mening inom en text utför en språkhandling.

direktiv (språkhandling) Uppmanar eller försöker övertyga läsaren (gör så här/tro på detta).

expressiver (språkhandling) Uttrycker skribentens känslor (så känner jag det)

explikativer (språkhandling) Som förklarar (detta beror på/innebär/hänger ihop)

informativer (språkhandling) Som påstår (så här är det) vilket är vanligast.

imperativ (språkhandling) Uppmaning/order

retorikens tre typer av argument ethos, logos, pathos

ethos Handlar om talarens trovärdighet. Du behöver etablera ethos tidigt hos lyssnaren, så du uppfattas som pålitlig och trovärdig. Om det görs kommer publiken lyssna positivt på vad du har att säga.

logos Argument av den här typen riktar sig till lyssnarens förnuft och kritiska omdöme. Här är det fakta, ex statistik som utgör grunden.

pathos Har med känslor att göra, syftet är exempelvis att väcka medlidande. Kan även handla om att skapa trygghet. Att vädja till social status eller individualitet är också att använda pathos argument. De handlar alltså om möjligheter, konsekvenser, skada, nytta, skyldigheter och rättigheter.

konnektiver Ord som kopplar ihop meningar. Exempel- därför, dock, dessutom, och, ändå. Ord som markerar logiskt samband (orsak, följd, tid, villkor, tillägg, motsats etc) mellan satser.

grafiska medel Kan exempelvis vara rubriker som på annonserar mikroteman eller fetstil och kursiv som lyfter fram nyckelord och visar läsaren på huvudpunkter i framställningar.

metatext I ord förklara hur texten är uppbyggd. Text om texten, som guidar läsaren genom texten. Det finns flera olika former av metatext → framåtblickar, tillbakablickar, övergångar, ordningsmarkeringar, sammanfattningar och inledningar.

betydelse-omfång Så brett som möjligt. Exempel. Tröja. Kan tolkas på olika sätt.

betydelsedjup Så precist som möjligt. Exempel polotröja. Mer precist.

stil De egenskaper en text har

personlig/opersonlig stil Objektiv och subjektiv stil, med vilka man menar att den objektiva stilen är opersonlig utan värderande eller värdeladdade ord medan den subjektiva stilen är personlig och innefattar bland annat användandet av pronomen i första och andra person

formell och informell stil En text är formell om den är fri från fel, håller en stram ton, undviker personliga, dialektala, vulgära eller skämtsamma språkdrag och, framför allt, undviker att exponera skribenten och läsaren med jag-formuleringar respektive du-tilltal. Informell betyder motsatsen ledig, vardaglig och personlig.

tilltal stil En informell text vill vara dialogisk, ett jag talar till ett du. Första- och andrahands pronomen är alltså vanliga. Det dialogiska kan förstärkas med uppmaningar och frågor till läsaren. Den formella texten undviker allt sådant.

språkdrag Språklig konstruktion som bidrar till en texts stil. Exempel, exakta ord, precist (betydelsedjup), vardagligt språk, långa meningar, syntax.

ordval Långa ord försvårar läsningen. De långa orden är nästan alltid verbalabstrakter eller sammansättningar.

verbalabstrakter Verbalabstrakt är när två verb sätts ihop till ett exempel att gå över - övergång

sammansättningar Exempel snö-fall (snöfall) och snö-boll innehåller en potentiell feltolknings möjlighet. Den grammatiska ordningen mellan sammansättnings leden är nämligen inte självklar.

abstrakta ord Sånt som endast kan uppfattas i tanken eller fantasin. Ex, man kunde inte ens se vad hans målning föreställer. (abstrakt konst). Har ett stort och svårfångat betydelseomfång.

plusord Fackspråk, termer, jargong knuten till viss diskurs. Exempel. procent och kronor (ekonomi).

interjektioner Uttryck, gör texten talspråklig och informell ex. aj!, usch. Ord du använder när du vill uttrycka en stark känsla, hälsa på någon eller kommunicera andra ljud.

tomma värdeord Saknar betydelse. Ord som väl och dåligt signalerar bara gillande respektive ogillande.

värdeladdade begrepp Har betydelse och det är läsarens inställning till ordens betydelse som är avgörande. Signalerar åsikter. Exempel Kärring - dam - kvinna.

rena värdeord Valda för att signalera en värdering. Exempel press är ett negativt laddat ord och skulle inte användas av den som tycker det är bra att arbetslivet ställer krav.

satir Förlöjliga eller håna på ett "elegant/ träffande sätt"

attribut Alternativet till sammansättningar av substantiv, lägga bestämningar till substantiv. Att bygga ut meningarna med attribut före eller efter huvudordet gör meningarna mer specifika och texterna blir mer innehållstäta.

disposition Hur en text är uppbyggd. Den klassiska retoriska dispositionen består av fem delar.

inledning (exordium) Förbereda lyssnarna på vad som ska behandlas. Göra dem intresserade och uppmärksamma.

berättelsen (narratio) Ger bakgrunden och sammanhanget för det problem som du har en lösning på.

budskapet (propositio) det du föreslår

argumentationen (argumentation) Utgörs av både argument för och de motargument som du kan tänkas få och som du vill bemöta.

avslutning (conclusio) Upprepning av de starkaste argumenten samt påverka lyssnarnas känslor i en riktning så att de blir övertygade.

dramatisk eller linjär klimax Intrigen är uppbyggd för att öka intresset fram till en punkt där det vänder (vändpunkten). Strukturens princip är att man hela tiden bygger upp intresset hos publiken fram till den punkt där man levererar sitt allra starkaste argument, det argument som vänder hela synen. Efter det kommer avslutningen nästan direkt.

argumentationskurva eller uppmärksamhetskurva Fokuserar på var vi är mest uppmärksamma, störst i början och slutet av en presentation. Organisera sina argument så att de starkaste argumenten kommer i början och slutet.

inverterade pyramiden Tanken är att lyfta fram det viktigaste först samt strukturera resten av materialet så det går att stryka från slut

3-regeln Bygger på 3 saker. Den innebär att vi säger tre saker för det är lättare att komma ihåg grupper. Exempel dåtid, nutid och framtid. Utgå från det kronologiska.

ingress En inledande sammanfattning. Tar med de viktigaste upplysningarna från resten av texten, av två orsaker dels för att läsarna ska få veta något bara genom att läsa ingressen, dels för att visa vad som beskrivs utförligare för den som läser vidare.

faktaruta med relevanta årtal, siffror, etc.

fetstil Lyfta fram information. Viktigt att det inte är för mycket som är i fetstil.

blankrad Gör det lättare att skumläsa. Ny tanke - nytt stycke, extra viktigt att lägga in blankrader varje gång man tar upp en ny upplysning eller en ny tanke i texten. Annars är risken stor att läsaren missar det som nämns längre ner i stycket.

indrag Ibland är ett bra sätt att lyfta fram det som står i stycket. Det passar bra exempel om man vill lyfta fram ett citat, eller en mening som sammanfattar en väsentlig del av budskapet.

punktlistor Gör informationen överskådlig. Exempel. egenskaper hos en produkt som kan radas upp lätt.

copy Brödtext, det huvudsakliga verbala avsnittet i en annons.

payoff Ett kort ord meddelande i samband med logotypen. En kort, självständig text, som återkommer i samband med varumärket. Uttrycker ett varumärkes viktigaste värderingar.

paratext Verbala element som inte är copy/brödtext.

implicit Underförstått, läses mellan raderna.

intertextualitet reklam lånar drag från textgenren. Gör att människor är mer benägna att titta på för det ser inte ut som typisk reklam.

fragmenterad det som utmärker stilen och kännetecknar annonsen. ex. låta bilden vara ett argument.

tankstreck längre, i meningar, pauser före något oväntat, före repliker, mellan siffror.

bindestreck kortare, avstavning, sammansättningar, dubbelnamn, telefonnr och bankkontonr

delar av text informativer (meningsfull infomation), explikativer (förklaringar), direktiver (gör såhär), expressiver (fy va dåligt) och frågor

humor skapas när det är som mest överraskande och oväntat, kan ex användas av stilfigurer

antites (bild/jämförelsefigur) Förstärka en egenskap genom att ställa det mot dess motsats.

konnektiver Ord som kopplar ihop meningar. Exempel- därför, dock, dessutom, och, ändå. Ord som markerar logiskt samband (orsak, följd, tid, villkor, tillägg, motsats etc) mellan satser.

Click

Type

Listen

Games

Print