Språksystemet

Vokalfonem Tonande, ljudströmmen passerar fritt

Konsonantfonem Lite tonande eller tonlösa, luften hindras eller förträngs

Tungryggen Främre-bakre

Munhåla Öppen-sluten

Läpparna Rundad-orundad

Fonotax Regler för ljudkombinationer

Prosodi Ordmelodi

Akut accent Tonen stiger snabbt och sjunker sedan, tex tomten (runt huset)

Grav accent Tonen stiger och sjunker sedan snabbt, tex tomten (på julafton)

Satsbetoning Det viktigaste ordet betonas i satsen

Satsintonation Stigande eller jämn ton i satsen

Assimilation Ljud som smälter samman, tex snabbt-snappt

Supradental R-ljud som uttalas tillsammans med d, l, n, s eller t

Reduktion Ljud som faller bort, tex god natt-gonatt

Interjektioner Känsloord, svarsord

Subjunktioner Bindeord, inleder bisatser, tex att, om, medan, eftersom

Konjunktioner Bindeord, huvudsats binds ihop med huvudsats, tex och, men, så, fast

Adverb Rum, tid, sätt och grad, tex idag, högt, hemma, ganska

Prepositioner Relationer i tid, rum mm

Genus Neutrum, utrum

Neutrum Ett

Utrum En

Numerus Singularis eller pluralis

Kasus Grundform eller genitiv

Genitiv -s

Species Obestämd eller bestämd form

Kongurensböjning Adjektiv anpassas efter genus, numerus, bestämd och obestämd form

Regelbunden komparation (morfologiskt) Glad, gladare, gladast

Komparera med mera och mest (perifrastiskt) praktisk, mer praktisk, mest praktisk

Oregelbunden komparation (suppletivt) Gammal, äldre, äldst

Definita pronomen Syftar på en viss referent, tex du, hon

Indefinita pronomen Obestämd referent, tex någon, alla

Interrogativa pronomen Frågande, tex vem

Personliga pronomen Du, dig, hon, henne

Possessiva pronomen Uttrycker ägande, tex din, hennes

Reflexiva pronomen Används om tredje person, syftar oftast på subjektet i samma sats, tex sig, sin, sitt

Relativa pronomen Syftar tillbaka till en person eller ett substantiv i en överordnad sats och inleder bisats, tex som, vilken

Demonstrativa pronomen Utpekande, tex den här, denna

Interrogativa pronomen Inleder frågor, tex vem, vilken, vad

Presens Koppling till nu, tex "svarar"

Preteritum Avslutad handling i då-tid, tex "svarade"

Perfekt Förfluten tid, pågår fortfarande eller har efterlämnat resultat, tex "har svarat"

Pluskvamperfekt Visar att handlingen ägde rum före en annan händelse, tex "hade svarat"

Futurum Anger framtid, tex "ska svara"

Futurum preteritum Anger att något hände efter en viss tidpunkt i det förflutna, tex "skulle svara"

Verbpartikel Förekommer i anslutning till verb, tex "upp" i "växa upp"

Sättsadverb Beskriver egenskaper hos den handling som verbet anger, tex Bilen är snabb

Satsadverb Attityd, negation, osäkerhet, sannolikhet, samband, tex naturligtvis, inte, kanske, nog, dessutom

Formord Självständiga ord som inte ger någon tydlig bild i huvudet, tex som, dem

Affix Osjälvständiga orddelar som sätts före eller efter roten

Prefix Avledningsmorfem som sätts före roten och som förändrar betydelsen

Suffix Osjälvständiga orddelar som sätts efter ett eller flera rotmorfem

Fogemorfem Mellan delarna i en sammansättning, oftast –s men även vokalförändring

Avledningssuffix Påverkar ordklassen, tex lyck-lig (från substantiv till adjektiv). Men ibland behålls samma ordklass, tex tro-het

Böjningssuffix Kan förändra formen hos ett substantiv, adjektiv eller verb, tex stol-ar-na

Reduplikation Upprepning av rotmorfem, tex finfin

Retrogradering Förkortning av avledning, blir till verb, tex kedjerökning-kedjeröka

Teleskopord Att en del av ordet (ofta mitten) tas bort, tex kontrollera-kolla

Initialord Förkortning genom användning av initialer, tex television-tv

Analogibildning Bildar nya ord i likhet med andra ords mönster, tex tandlös-idélös

Förled Första ordet i en sammansättning

Efterled Sista ordet i en sammansättning, anger huvudbetydelsen

Semantik Betydelselära

Lexikal semantik Ords betydelser och relationer till varandra, nätverk av ord

Graford Språkligt tecken som omges av mellanrum, t.ex. i, alla, fall

Lexikal enhet Betydelsemässig enhet, tex i alla fall

Polysema ord Ord som har flera betydelsemässigt besläktade betydelser, behandlas under samma uppslagsord i ordboken, tex "krona"- kungakrona/trädkrona (översta delen av något)

Homonyma ord Olika ord som råkar se lika ut, olika uppslagsord, tex fil (som man äter)- fil (redskap)

Bibetydelse/konnotationer De associationer ordet väcker

Prototyp Den mest typiska representanten för ett begrepp

Antonymer Motsatser

Hyperonymi Överordnat begrepp

Hyponym Underordnat begrepp

Ö Rundad, främre, halvsluten

A Orundad, bakre, öppen

Å Rundad, bakre, halvsluten

Temporala hjälpverb Har, hade, kommer att

Modala hjälpverb Kan, vill, ska, måste, bör, får

Vokalfel Sammanblandning av vokaler med närliggande uttal

Ljudstridig stavnning ng-ljud, tj-ljud, sje-ljud och j-ljud skapar svårigheter i elevens stavning

Click

Type

Listen

Games

Print