Svenska tenta begrepp

Efferent läsande fakta läsande, vänja ut information och förstå innehållet av vad som står i texten. Fokuserar på det som är tydligt i texten

Estetiskt läsande skönlitterär läsandet, fokus på känslor, tankar

Flower & Hayes modell för skrivande Långtidsminne + skrivprocessen + omgivning

Omgivning den hittills producerade texten

Långtidsminne Kunskap om ämnet, kunskap om läsarna, läroplan

Skrivprocessen planering, översättning (överföra tankar till skrift), granskning (revidera, läsa och ändra)

Intexter kriva sig in i ett textinnehåll, utforska och prova sina tankar. Friare normer (punktlistor, sammanfattningar osv.) dvs. man skriver till sig själv

Uttexter texter som ska offentliggöras på något sätt. Följer skriftliga normer tydligare (eftersom det är någon som ska läsa texten)

intellektio fundera igenom talsituationen

inventio välja de rätta argumenten

dispositio välja talets delar och dess funktioner (struktur)

elocutio formulera: välja en lämplig stil och språknivå i relation till syftet, tes och åhörarna

memoria lägga talet på minnet, eftersom man inte väcker nå känslor hos åhörarna

actio framförandet och alla aspekter av detta (hur man agerar under talet; kroppsrörelse, röst, gester, klädsel, blick)

feedbacktio reflektera efteråt över vad man lärt sig och vad man kunde ha gjort bättre (ink. feedback från åhörarna)

Retoriska redskap metaspråk vid förberedande av och respons på presentationer

Vardagsspråk Muntligt, Dialogiskt, Spontant, Konkret, icke-tekniskt, Situationsberoende, Verbal stil, Sociala språkliga funktioner

Skolspråk skriftligt, monologiskt, planerat, abstrakt, tekniskt, situationsberoende · nominal stil (mer fokus på begrepp än handlingar), skolrelaterade språkliga funktioner

VÖL-tabell Vet → Önskar veta → Lärt mig

Dyslexi svårt med avkodning men läsförståelsen fungerar bra

The 4th grade slump Till och med åk 3 lär man läsa, men från och med åk 4 läser man för att lära. Texterna blir längre och svårare. Det ställer högre krav på elevernas läsförmåga och deras förmåga att organisera.

didaktikens tre grundfrågor Eleven/Vem – vem läser, alltså vem är eleven? Innehåll/Vad – vad läser eleven, vilken är texten? Läraren/Hur – vilken är situationen för läsandet, vad är syftet?

Läsprocesser de olika processerna i att läsa

Lässtrategier sätt att undervisa. Avkodningsstrategier + förståelsestrategier

Lästekniker tekniker som man kan lära ut för att sätta igång de olika läs processer

IRE-samtal Initiativ, Respons, Evaluering

Olika aspekter av läsande · läsaren ska kodknäcka · läsaren som textdeltagare och meningsskapare (läsförståelse) · läsaren som testanvändare (använda texterna – ett recept/busstider) · läsare som textanalytiker (Vi behöver kunna se en text eventuella påverkan på oss själva. → källkritik)

Knowledge telling → man bryr sig om innehållet och inte strukturen av texten (tankeberättande)

Knowledge transforming text- och tankeomvandlande

Utvecklingszon Utveckling av kunskap, lärande och förmågor

Frustrations- och ängslanszon För höga krav

Trygghetszon För lätt, för lite att lära

Uttråkningszon Lite intresse och motivation, för lite stöttning

Formativ bedömning görs kontinuerligt, veta var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling

Summativ bedömning kunskapsbedömning här och nu, här är eleven inte med i bedömning

Hypolexi Goda kunskaper för avkodning, problem med förståelse

Simultan tvåspråkighet sker redan från födseln när du lär dig två språk samtidigt tills du är 3 år

successiv tvåspråkighet sker när barnet lär sig det ena språket först och sedan det andra från 3-årsåldern

Ethos den trovärdigheten åhöraren tillskriver talaren (eller en källa i allmänhet) - talarens trovärdighet

Logos det språk som talaren använder för att övertyga sina åhörare.

Pathos de känslor som måste väckas i åhöraren för att denna ska bli övertygad och påverkad av en presentation

explicitgörande innebär att pedagogen måste vara explicit med vad som krävs, vad det exakt är man förväntar sig av eleverna

Metaspråk ett gemensamt språk för att kunna diskutera egna/andras presentationer, samt reflektera över sina egna presentationer

kontextualisering situationsberoende

dekontextualisering situationsoberoende

Olika aspekter av läsande läsaren ska kodknäcka, läsaren som textdeltagare och meningsskapare (läsförståelse), läsaren som testanvändare (använda texterna – ett recept/busstider), läsare som textanalytiker (Vi behöver kunna se en text eventuella påverkan på oss själva. → källkritik)

didaktikens tre grundfrågor Eleven/Vem – vem läser, alltså vem är eleven? Innehåll/Vad – vad läser eleven, vilken är texten? Läraren/Hur – vilken är situationen för läsandet, vad är syftet?

Click

Type

Listen

Games

Print