uk2 alla begrepp

handlar om hur människor utvecklas, lär sig och påverkas av undervisning och olika lärmiljöer. Pedagogisk psykologi

en förändring i kunskap, förståelse, färdigheter eller beteenden som sker genom erfarenheter och undervisning. Lärande (pedagogisk psykologi)

de handlingar och metoder som används för att skapa förutsättningar för elevers lärande. Undervisning (pedagogisk psykologi)

förändringar hos individen över tid, exempelvis fysiskt, kognitivt, socialt och emotionellt. Utveckling (pedagogisk psykologi)

att samla information om elevers kunskaper och utveckling för att exempelvis ge återkoppling eller planera undervisning. Bedömning (pedagogisk psykologi)

ett systematiskt sätt att undersöka frågor och skapa kunskap utifrån vetenskapliga metoder. Forskning ( pedagogisk psykologi)

det känslomässiga band som utvecklas mellan barnet och viktiga personer, exempelvis föräldrar eller andra omsorgspersoner. Anknytning (utvecklings psykologi)

individens uppfattning om sitt eget värde. Självkänsla (utvecklings psykologi)

individens uppfattning om vem hen är och vilka egenskaper hen har. Självbild (utvecklingspsykologi)

förmågan att förstå att andra människor kan ha egna tankar, känslor, önskningar och uppfattningar. Inlevelseförmåga (Theory of Mind) (utvecklningspsykologi)

medfödda skillnader i hur individer reagerar känslomässigt och beter sig.' Temperament (utvecklingspsykologi)

känslor och känslomässiga reaktioner, exempelvis glädje, rädsla och ilska. Emotioner (utvecklingspsykologi)

förmågan att kontrollera och anpassa sina tankar, känslor och beteenden. självreglering (utvecklingspsykologi)

en modell som visar hur individens utveckling påverkas av olika miljöer och relationer, från familjen och skolan till samhället. Bronfernbrenners utvecklingsekologisk modell (utvecklningspsykologiskt teori)

olika sätt som vuxna kan bemöta, vägleda och ställa krav på barn och elever. fostran-/lärostilar (utvecklingspsykologi)

Eriksons teori om hur individen utvecklas genom olika psykosociala stadier och formar sin identitet. psykosocial teori/identitet (utvecklingspsykologi)

hur individens förståelse av rätt och fel samt moraliska regler utvecklas. moralisk utveckling (utevecklningspsykologi)

teori som betonar att människor lär sig genom samspel mellan individen, beteendet och omgivningen. socialkognitiv lärteori

att lära sig genom att observera andra och se vilka konsekvenser deras beteenden får. observationsinlärning/modellinlärning (socialkognitiv teo)

Banduras idé om att personliga faktorer, beteende och miljö påverkar varandra ömsesidigt. triarktisk ömsesidig kausalitet (socialkognitiv teo)

individens tro på sin egen förmåga att klara en viss uppgift eller situation. självtillit, self-efficacy (social kognitiv teo)

att lyckas med en uppgift stärker tron på den egna förmågan. bemästringserfarenheter (self-efficacy källa)

att se någon annan lyckas kan stärka den egna tron på att man också kan lyckas. ställföreträdande erfaraneheter (self-efficacy)

information om hur man presterar och vad man kan utveckla. feedback (self-efficacy källa)

när andra uppmuntrar individen och uttrycker tilltro till hens förmåga. uppmuntran social övertalning (self-efficacy källa)

kroppsliga och känslomässiga reaktioner kan påverka hur individen bedömer sin förmåga. känslomässig erfaraenhet/fysiologisk arousal (self-efficacy källa)

perspektiv som fokuserar på hur beteenden formas och förändras genom miljön och olika konsekvenser. behaviorismen

lärande där en tidigare neutral stimulus kopplas samman med en annan stimulus och börjar utlösa en respons. klassisk betingsning (behavior)

något i omgivningen som framkallar eller påverkar ett beteende. stimulus (behavior)

individens reaktion på en stimulus. respons (behavior)

lärande där beteenden påverkas av vilka konsekvenser de får. operant betingning (behavior)

det som händer före ett beteende och kan påverka om beteendet uppstår. Antecedent (behavior)

det som händer efter ett beteende och påverkar sannolikheten att beteendet upprepas. konsekvens (behavior)

något önskat läggs till efter ett beteende för att öka sannolikheten att beteendet upprepas. positiv förstärkning (behavior)

något obehagligt tas bort efter ett beteende för att öka sannolikheten att beteendet upprepas. negativ förstärkning (beahvior)

något obehagligt läggs till för att minska ett beteende. positiv bestraffning (behavior)

något önskat tas bort för att minska ett beteende. negativ bestarffning (behavior)

ett önskat beteende utvecklas stegvis genom att förstärka beteenden som närmar sig målet. formning (shaping) (behavior)

ett beteende som individen tycker om kan användas för att öka ett mindre önskat beteende. premacks princip (behavior)

ett tidigare förstärkt beteende minskar när det inte längre förstärks. utsläckning (behavior)

ett system där individen får symboler eller poäng för önskade beteenden som senare kan bytas mot en belöning. utsläckning (behavior)

synsätt där individen själv aktivt konstruerar sin kunskap genom sina erfarenheter. kognitiv/individuell konstruktivism

strävan efter balans mellan det individen redan vet och nya erfarenheter. jämviktssträvan (individuell kon)

uppstår när ny information inte passar med individens tidigare förståelse. obalans (individuell kon)

processen där individen anpassar sitt tänkande till nya erfarenheter. adaption (individuell kon)

ny information tolkas utifrån befintliga tankemönster. assimilation (individuell kon)

befintliga tankemönster förändras för att passa ny information. ackommodation (individuell kon)

uppstår när individens tidigare förståelse inte stämmer överens med ny information. kognitiv konflikt (individuell kon)

mentala strukturer som hjälper individen att organisera och förstå information. schema/mental struktur (individuell kon)

utvecklingen av individens tänkande och förmåga att förstå och bearbeta information. kognitiv utvecklning (individuell kon)

teori om att barns kognitiva utveckling sker genom olika stadier med förändrade sätt att tänka. piagets stadieteori (indivduell kon)

svårigheten att förstå en situation ur någon annans perspektiv. egocentrism (individuell kon)

ungdomars tendens att uppleva att andra lägger stor uppmärksamhet på dem och att deras egna erfarenheter är unika. ungdomsegocentrism (individuell kon)

förståelsen av att ett föremål finns kvar även när det inte längre kan ses. objektpermanens (individuell kon)

när barn talar högt med sig själva utan att främst rikta sig till andra. egocentriskt tal (individuell kon)

synsätt där lärande ses som något som utvecklas genom socialt samspel, språk och kulturella sammanhang. social konstruktivism/sociokulturellt perspektiv)

kunskap utvecklas tillsammans med andra genom kommunikation och samarbete. samkonstruerad process (social kon)

något som först sker tillsammans med andra blir så småningom en del av individens eget tänkande. internaliserad preocess (social kon)

avståndet mellan vad en elev klarar själv och vad eleven kan klara med stöd av någon annan. ZPD den proximala utvecklningszonen (social kon)

när en elev får stöd av en lärare eller en mer kunnig person för att klara en uppgift. assisterat lärande (social kon)

tillfälligt stöd som hjälper eleven att klara något som hen ännu inte klarar själv. scaffolding/kommunikativa stöttor (social kon)

hjälpmedel som människor använder för att tänka, kommunicera och lära. redskap (social kon)

exempelvis språk, symboler, böcker och matematiska system. kulturella redskap (social kon)

fysiska verktyg och föremål som används i lärandet. materiella redskap (social kon)

exempelvis språk, begrepp och symboler som hjälper oss att tänka och kommunicera. psykologiska redskap (social kon)

fokuserar på hur människor tar emot, bearbetar, lagrar och använder information. kognitivt perspektiv

registrering av sinnesintryck genom exempelvis syn, hörsel och känsel. sensation (kognitivt perspektiv)

hur hjärnan tolkar och skapar mening av sinnesintryck. perception (kognitivt perspektiv)

förmågan att rikta sitt fokus mot viss information och bort från annan. uppmärksamhet (kognitivt perspektiv)

mycket kortvarig lagring av information från sinnena. sensoriskt minne (kognitivt perspektiv)

system som tillfälligt håller och bearbetar information. arbetsminne (KP)

styr uppmärksamhet och samordnar information i arbetsminnet. Centralexekutiven (arbetsminnet kp)

hanterar och håller kvar verbal och ljudbaserad information. fonologiska loopen (arbetsminne kp)

hanterar visuell och rumslig information. Visuospatiala skissblocket (arbetsminne kp)

kopplar samman information från olika delar av arbetsminnet och långtidsminnet. Episodiska bufferten (arbetsminne kp)

lagring av information under längre tid. långtidsminne (kognitivt perspektiv)

lagring av information under längre tid. explicit minne (långtidsminne kp)

minnen som påverkar beteendet utan att individen behöver vara medveten om dem. implicit minne (långtidsminne kp)

minnen av personliga händelser och upplevelser. Episodiskt minne (långtidsminne kp)

minne av fakta, begrepp och generell kunskap. Semantiskt/deklarativt minne (långtidsminne kp)

kunskap om hur man utför olika handlingar och färdigheter. Procedural kunskap (långtidsminne kp)

kunskap om vilka strategier som kan användas för att lösa problem och lära sig. strategisk kunskap (långtidsminne kp)

variationer mellan människor, exempelvis när det gäller kön, kultur, språk, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. mångfald

sociala och kulturella föreställningar om kön och vad som anses vara feminint eller maskulint. genus (mångfald)

beteenden som påverkas av samhällets föreställningar om hur personer av olika kön förväntas bete sig. könsrollsbeteende (mångfald)

individens egen upplevelse och förståelse av sitt kön. genusidentitet/könsidentitet (mångfald)

gemensamma värderingar, normer, traditioner, språk och sätt att leva. kultur (mångfald)

individens eller familjens sociala och ekonomiska position i samhället. social klass/ socioekonomisk status (mångfald)

tillhörighet till en grupp som kan ha gemensam kultur, historia, språk eller ursprung. etnicitet (mångfald)

en grupp som har mindre social eller numerisk representation än majoritetsgruppen. minoritetsgrupp (mångfald)

när kön påverkar bedömningar eller förväntningar på ett orättvist eller systematiskt sätt. genusbias (mångfald)

förutfattade och ofta negativa uppfattningar om en person eller grupp. fördomar (mångfald)

förenklade föreställningar om egenskaper hos en viss grupp. stereotyper (mångfald)

risken att en person presterar sämre eftersom hen blir medveten om en negativ stereotyp om den egna gruppen. stereotyphot (mångfald)

föreställningar om hur en person sannolikt kommer att bete sig eller prestera. förväntningar (mångfald)

när andras förväntningar påverkar individens beteende så att förväntningarna till slut verkar bekräftas. självuppfyllande profetia (mångfald)

det som får en person att börja, fortsätta eller rikta sitt beteende mot ett mål. motivation

att göra något för att aktiviteten i sig upplevs som intressant, rolig eller meningsfull. inre motivation

att göra något på grund av yttre faktorer, exempelvis betyg, belöningar eller krav. yttre motivation

motivation påverkas av belöningar och konsekvenser. behavioristiskt perspektiv motivation

motivation kopplas till människans behov, utveckling och möjlighet att förverkliga sig själv. humanistiskt perspektiv motivation

motivation påverkas av individens tankar, mål, förväntningar och tolkningar. kognitivt perspektiv motivation

motivation påverkas av samspelet mellan individen, beteendet och miljön, bland annat genom självtillit. socialkognitivt perspektiv motivation

motivation påverkas av sociala relationer, kulturella sammanhang och deltagande i olika aktiviteter. sociokulturelt perspektiv motivation

fokus ligger på att utveckla kunskap, förståelse och färdigheter. lärande mål (motivation)

fokus ligger på att visa sin förmåga och prestera bättre än andra. prestationsmål (motiviation)

fokus ligger på relationer, tillhörighet och att fungera tillsammans med andra. sociala mål (motivation)

fokus ligger på att göra så lite arbete som möjligt eller undvika ansträngning. arbetsundvikande mål (motivation)

teori om att människan har olika behov som kan påverka motivation, från grundläggande behov till självförverkligande. maslows behovshierarki (motivation)

en modell som beskriver områden som lärare kan påverka för att främja elevers motivation, exempelvis uppgifter, ansvar, återkoppling och tid. TARGET (motivation)

Click

Type

Listen

Games

Print