Utvecklande och lärande i arbetslivet

kvalificering utrusta individer med kunskap, kompetens och förståelse

socialisation via utbildning blir en del av sociala, kulturella och politiska ordningar

subjektifiering bygger på autonoma självständigheten

Öhlins text samhällsklassernas utbildningshorisont vilken klass man tillhör påverkar synen på utbildning

kulturell reproduktion kulturella värderingar, normer, ideer och sociala strukturer i samhället överförs från en generation till nästa

social snedrekrytering individer från olika sociala bakgrunder har olika möjligheter att ta del av utbildning, yrken eller samhällspositioner

Blomqvists text NPM i välfärdsstaten: hotas universalismen? Ideer om NPM nådde svenska debatten då de fick genomslag i välfärdssystemet.

Universalismen Bygger på principen om lika tillgång till offentliga tjänster för alla medborgare, oavsett bakgrund

nollsummespel i högre utbildning resurser, möjligheter eller fördelar för en aktör sker på bekostad av en annan, eftersom mängden resurser är begränsad

grandiositet i högre utbildning tendenser där lärosäten, forskare eller studenter strävar efter att framstå som överlägsna, framgångsrika på olika sätt

illusionsnummer i högre utbildning förseelser där mätbara mål, statistik eller prestationer används för att skapa en bild av framgång som kanske inte speglar verkligheten

skillnad på grandiositet och illusionsnummer grandiositet social framgång, illusionsnummer betoning av mätbara faktorer för framgång

professions kriterier vetenskaplig grund, lång utbildning, etisk kod, yrkeskod, socialt sanktionerad, autonomi

förvaltningsstyrning politiker styr genom lagar

organisationsstyrning arbetsplatser använder regler, rutiner och ledarskap för att uppnå mål

professionsstyrning kollegial styrning baserad på vetenskap, utbildning och etik

marknadsstyrning efterfrågan påverkar yrkesutövande

tycker Blomqvist att professioner hotas av NPM Hon tycker att det framgår en risk med att arbetsförhållanden ändras med NPM

Alvessons syn på professioner kritisk, då det ofta kan handla om ökad legitimitet och status, skeptisk till romantiserade bilden

aggregativa demokratimodellen alla får vara med och säga sin åsikt, majoritetsbeslut

deliberativa demokratimodellen kommunikation för att fatta beslut, hitta bästa lösning där alla är nöjda

kollegialitet som organisationsform samarbete mellan kollegor där beslut fattas gemensamt

tillitsdelegation decentralisera beslutsfattandet, arbetare på operativ nivå större handlingsutrymme och ansvar

instrumentalisering något används som medel för att uppnå visst mål, snarare än att värderas för sitt egenvärde

individualisering individer formar sitt eget öde

kommodofiering av kunskap kunskap betraktas som en vara, som anpassas efter efterfrågan, snarare än något som bidrar till samhället på ett bredare plan

NPM påverkan på yrkesutövande mer administrativt arbete, mindre personlig kontakt, ökad betoning på prestandamätning

rollskapande ta sig in i samhällsordningen

relativ tillfredsställelse känna sig "lyckad" i förhållande till andra

mimetisk rivalitet människor imiterar andra, konkurrens om samma mål

learnification förändrade språkbruket när man talar om "lärande" och "de lärande"

Biestas tre syner på evidensbaserad kunskap synen på det pedagogiska arbetet, synen på relationen mellan kunskap och handling, synen på relationen mellan forskning och praktiskt arbete

utbildningsfundamentalism en ideologi med stark och naiv övertro till utbildning, "den rätta människan"

psuedohändelser illusionsnummer och grandiositet leder till dessa som överglänser verkliga eller spontana händelser, de är iscensatta i syfte att utgöra ett objekt för massmediers rapportering

profession kan definieras som en yrkesgrupp som har hög grad specialisering inom ett visst ämne, dessa yrkesgrupper har ofta en egen yrkesetik

hur hänger profession och styrning ihop styrningsformer påverkar hur professionella grupper organiserar sig

profession och marknadsstyrning professioner påverkas av konkurrens, valfrihet, ekonomiska incitament

profession och förvaltningsstyrning professioner kontrolleras genom lagar, regler och hierarkiska strukturer

profession och organisationsstyrning styrningen utformar interna regler och strukturer för professioners arbete

profession och professionsstyrning professioner själva sätter upp etiska riktlinjer och standarder för yrkesutövningen

Carlen och Puaca text vem bestämmer spelplanen utbildning för att möta marknadens behov, lärosäten finansieras av prestation, fokus på anställningsbarhet snarare än självreflekterande individer

hur hänger politik, utbildning och arbete samman staten bestämmer utbildningens innehåll, politiken påverkar vilka utbildningar som prioriteras utifrån marknadens behov

förebygga snedrekrytering rykta rekryterings kampanjer till underrepresenterade grupper, implementera stödprogram innan och under utbildning, skapa medvetenhet om olika program tidigt

Click

Type

Listen

Games

Print